Riksbanken upprepar sitt budskap från december att räntan ligger kvar på samma nivå ”en tid framåt”.
Men osäkerheten har ökat, speciellt kring USA:s agerande.
Klicka här för att följa oss på Google”Svensk ekonomi har hittills visat sig motståndskraftig mot osäkerheten kring geopolitiken och högre tullar, men stämningsläget bland hushåll och företag kan försämras snabbt”, skriver banken.
”Dämpande effekt”
Den kraftiga kronförstärkningen kan ha pressat inflationen, enligt Riksbanken.
”Det kan indikera att förstärkningen av kronans växelkurs har haft en något snabbare och större dämpande effekt på inflationen än vad Riksbanken räknat med”, skriver banken.
Nordeas chefsekonom Annika Winsth påpekar att den stärkta kronan kan bli en utmaning för Riksbanken:
— Det är en påtaglig förstärkning mot dollarn, cirka 20 procent förra året. Vår bedömning är att det där fortsätter, säger hon.
— Fortsätter den att försvagas kommer det att trycka ned inflationen.
Är vi närmast en räntehöjning eller sänkning i nuläget?
— Vi har en höjning som det mest sannolika och den ligger först i början av 2027 men vi kan inte utesluta en sänkning med tanke på inflationen. Skulle det visa sig att de sänker räntan nu kommer det bli i vår, säger Annika Winsth.
Konstant oförutsägbarhet
Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar, beskriver penningpolitiken som välbalanserad där en ränteförändring inte är aktuell i nuläget.
— När det handlar om USA, är det klart att den här nyckfullheten skapar geopolitisk osäkerhet, vilket kan påverka vår ekonomi. Recessionsrisken i USA har minskat, men oförutsägbarheten i Trump-administrationen är konstant, säger hon.
Länsförsäkringar räknar med att Sveriges tillväxt ska öka med tre procent i år.
— Men skulle vi få, inte bara hot om högre tullar utan faktiskt högre tullar, då är inte den tillväxtsiffran aktuell längre, säger Alexandra Stråberg.
Den starka kronan är egentligen en utveckling ”åt rätt håll”, påpekar hon.
— Men en för stark krona mot dollarn kan påverka exportsektorn och annat.
