Irankriget – inte minst Irans attacker mot oljeindustrin runt Persiska viken – har via en global energiprischock vänt upp och ned på mycket. För några veckor sedan grydde hoppet om räntesänkningar och ökad tillväxt i år. Nu hotar i stället en krigssmäll med en ny lågkonjunktur, i värsta fall med hög inflation och höjda räntor.
— Jag börjar bli ganska orolig. Om vi inte inom närmaste veckan eller så får en tydlig deeskalering, kanske helst ett slut på kriget – vilket jag inte riktigt ser att vi är på väg mot – kommer det här nog bli ganska stora effekter, säger Jens Magnusson, SEB:s chefsekonom.
Klicka här för att följa oss på Google
Högre energipriser
Högre energipriser har redan tryckt upp priserna på bensin, diesel, fossil gas – och därmed el. Efterfrågan globalt och i Sverige kan troligen även komma att pressas nedåt av krigsoro och försämrad framtidstro bland hushåll och företag, enligt Magnusson.
Risken för en bredare inflation ser han dock som begränsad. Och en kort period av högre energipriser beräknas bara ge enstaka tiondelars procentenheter i inflation.
— Men det är klart att risken är att det här börjar sätta sig och sprida sig via transporter och konstgödsel till matpriser, som sedan sprider sig vidare via löner och kompensation och sånt, då får man en inflationsuppgång.
Oljepriset är en varningslampa. Om det parkerar kring 100 dollar per fat under stora delar av året kan det bli svårt att hålla tillbaka inflationstrycket, enligt Magnusson:
— Får vi ingen snabb lösning då är det ju där vi kommer att hamna och då har vi större problem.
Stockholmsbörsen har fallit
Stockholmsbörsen har fallit cirka 6 procent sedan krigsutbrottet och marknadsräntor har lyft markant. När det gäller utsikterna för centralbankernas styrräntor har det skett ett ”ganska tydligt” skifte uppåt.
Inför USA:s och Israels attack mot Iran den 28 februari låg sannolikheten för att Riksbanken skulle sänka styrräntan till 1,50 procent före årsskiftet på cirka 50 procent i marknadens prissättning. Nu pekar det i stället mot en höjning i år och ytterligare en höjning nästa år, till 2,25 procent.
Samma skifte syns när det gäller Europeiska centralbanken (ECB) och Bank of England, som ska lämna räntebesked timmarna efter Riksbanken på torsdagen.
När det gäller USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) – vars nästa räntebesked väntas på onsdagen – ligger en viss förväntan om räntesänkningar i år kvar i prissättningen.
Fast ingen av de fyra centralbankerna väntas göra något med styrräntan den här veckan.
