Den återkommande rapporten ”Don't bank on the bomb” visar att antalet finansinstitut – exempelvis banker, pensionsfonder, försäkringsbolag – som finansierar eller investerar i kärnvapenindustrin har ökat med 15 procent, från 260 till 301 jämfört med föregående rapport.
— För första gången på fem år har antalet investerare ökat. Aktie- och fondvärdet fortsätter stiga. En överraskning i årets rapport är att vi har sett fler direktlån och emissionsgarantier till kärnvapenindustrin, säger Susi Snyder vid Ican (Internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen).
I rapporten, som omfattar perioden januari 2023–september 2025, identifieras 25 bolag som inblandade i kärnvapenindustrin.
”Trycket ökar”
Investerare innehar drygt 709 miljarder dollar, motsvarade ungefär 6 550 miljarder kronor, i aktier och fonder i de 25 bolagen, som under samma period har tillhandahållits ungefär 300 miljarder dollar i lån och garantier. Båda värdena har klart ökat.
— Trycket har verkligen ökat på finanssektorn att investera mer i försvarsindustrin generellt, inklusive att lyfta restriktioner mot tillverkare av urskillningslösa eller kontroversiella vapen som kärnvapen, säger Snyder.
Bland de 25 bolagen märks vapenjättar som Northrop Grumman, men också bolag som gemene man kanske associerar med annat, som flygplanstillverkaren Airbus.
— De gör mer än bara kärnvapen. Och ingen investerare säger att de vill finansiera specifikt kärnvapen, precis som ingen säger att de bara vill finansiera artilleriproduktionen. Men generella investeringar frigör medel för andra ändamål, säger Snyder.
Ändrad policy
Ett svenskt finansinstitut dyker upp i den långa listan av finansiärer: SEB.
Storbanken har förekommit i rapporten tidigare. Till tidningen Syre svarade SEB 2022 att lån till sådana bolag är villkorade för att inte användas till utveckling och produktion av kärnvapen.
Ett argument som Snyder avfärdar.
— Det stoppar inte problemet med kärnvapen, men det skyddar SEB:s rykte.
I fjol ändrade SEB sin policy till att tillåta affärsrelationer med bolag i kärnvapenindustrin så länge de har huvudkontor i ett Natoland.
Snyder säger att trenden kan vändas, men oroas av länder som Sverige.
— Sveriges regering brukade vara en väldigt stark röst för kärnvapennedrustning och icke-spridning och jag är oroad över att den inte är det längre.
