Under det första halvåret 2025 var bedrägeribrott den brottskategori som ökade allra mest sett till antalet anmälningar, enligt Brottsförebyggande rådet (Brå), och de allra flesta svenskar har nog nåtts av någon av de många bedrägerivarningar som företag, organisationer och myndigheter gått ut med under de senare åren.
Inte sällan har varningar gällt det som kommit att kallas nätfiske. Det är när de kriminella, genom bluff-mejl som ser ut att komma från en tillförlitlig avsändare, hoppas kunna komma över känsliga uppgifter och, i slutändan, pengar från intet ont anande offer.
Klicka här för att följa oss på GoogleMISSA INTE: Då stoppas du från att ta ut pengar i bankomaten
Bedrägerier i Sverige
- Antal anmälda bedrägeribrott 2025 (preliminärt): 232 322
- Utveckling jämfört med året innan: Antalet bedrägeribrott ökade med cirka 1 procent
- Bedrägerityp som ökade mest: Kortbedrägeri utan fysiskt kort, med en uppgång på omkring 10 procent
Siffrorna avser bedrägerier som anmälts och registrerats som brott hos rättsväsendet. Uppgifterna är preliminära och kan komma att justeras i den färdigställda statistiken för 2025.
Förutom nätfiske har det också varnats för så kallade investeringsbedrägerier där offren luras till att "investera i något som egentligen inte har något värde eller som är väldigt svåra att värdera", skriver polisen. Under 2025 blev svenska konsumenter av med närmare 1,5 miljarder kronor till följd av sådana bedrägerier.
– Det handlar om mycket stora belopp som försvinner från konsumenters besparingar och i stället finansierar den kriminella ekonomin. Bedragarna agerar snabbt och systematiskt. Det ställer höga krav på företagen att ha god kunskap om hur investeringsbedrägerier går till och hur omfattande de är, samt ha arbetssätt som gör att de kan ligga steget före bedragarna för att skydda sina kunder, har Jimmy Kvarnström, chef för område Marknader på Finansinspektionen, sagt i ett pressmeddelande tidigare.
Varning för "räddningsbolag" – kontaktar bedrägerioffer
Nu går Finansinspektionen ut och varnar för vad de kallar "räddningsbolag" som säger sig kunna hjälpa personer som tidigare blivit lurade på pengar i bedrägerier. I själva verket är även detta bedragare, vilka via telefonsamtal, mejl eller meddelanden i sociala medier påstår att de kan hjälpa bedrägerioffer att återfå pengarna de blivit av med. Men det finns en hake – ofta i form av en avgift som ska betalas i förskott. I slutändan betalas inga pengar tillbaka.
– Det här är ett cyniskt tillvägagångssätt där bedragare riktar in sig på personer som redan har blivit utsatta. De utnyttjar människors oro och hopp om att få tillbaka sina pengar, säger Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen, i ett pressmeddelande.
Myndigheten skriver vidare att mycket tyder på att bedragare delar kontaktuppgifter till tidigare offer med varandra och att dessa personer därmed löper stor risk att bli bedragna på nytt.
– Det är viktigt att känna till att varken myndigheter eller seriösa företag kontaktar privatpersoner och kräver förskottsbetalningar för att hjälpa till att få tillbaka pengar, säger Moa Langemark.
Tio nya aktörer på Finansinspektionens varningslista
I samma pressmeddelande konstaterar Finansinspektionen att tio nya namn, på företag som saknar tillstånd att erbjuda finansiella tjänster, har satts upp på deras varningslista. Här är de aktörer man nu varnar för:
- Grantly AB
- Trevia Capital
- Pan Pacific Securities
- Alska World / arrelia.online
- Iroxivor
- CapeCoins
- Nordkvarn.com
- Alvine Group AB / Alvine Group Limited
- Virtu Financial (clone) – www.vtfapp.com
- Prosperagroup.se
