Regeringen vill införa nya regler som gör det möjligt att dela ut överskott i inkomstpensionssystemet till både dagens och framtidens pensionärer.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026 och kunna användas första gången för 2027. För att en utbetalning ska bli av måste dock balanstalet överstiga 1,1500.
Vad är ett balanstal?
Balanstalet på 1,1500 är inte ett belopp – det är ett gränsvärde som visar hur starkt pensionssystemet måste vara för att extra pengar ska kunna delas ut.
Du kan tänka så här:
- 1,0000 = systemet är i princip exakt i balans
- Över 1,0000 = tillgångarna är större än skulderna
- Under 1,0000 = skulderna är större än tillgångarna
Så när man skriver att balanstalet måste överstiga 1,1500 betyder det i praktiken att systemet måste ha ett tillräckligt stort överskott enligt de nya reglerna. Inte bara vara i balans, utan ha en extra buffert ovanpå det.
Källa: Pensionsmyndighetens februariprognos
Och där kommer haken.
Pensionsmyndighetens februariprognos visar att balanstalet för 2027 just nu beräknas bli 1,1470 – alltså precis under gränsen. Med dagens prognos talar det därför för att någon faktisk “bonus” inte betalas ut redan 2027, trots att lagen kan börja gälla då.
Alla pensionärer påverkas inte lika
Det som många lätt missar är att gasen inte fungerar som ett lika stort påslag till alla.
Förslaget bygger på livsinkomstprincipen i pensionssystemet – alltså att den som har tjänat in mer inkomstgrundad pension också får större effekt i kronor när överskott delas ut. Samtidigt ligger mycket av grundskyddet, som garantipension och bostadstillägg, utanför själva inkomstpensionssystemet.
Dessutom visar Pensionsmyndighetens prognos att yngre pensionärskullar oftare har mindre garantipension än äldre, medan kvinnor betydligt oftare än män har grundskydd. År 2025 hade 74 procent av kvinnorna garantipension, mot 36 procent av männen.
Nyheter24:s räkneexempel: Så kan skillnaden bli
Regeringens tidigare exempel har varit att en pensionär med 15 000 kronor i pension skulle kunna få ungefär 100 kronor mer i månaden, alltså cirka 1 200 kronor per år, om gasen slår till i ett läge som det som diskuterades när reformen presenterades.
Utifrån det går det att förstå vilka grupper som ligger bäst (och sämst) till. Nedan följer några räkneexempel:
- 67-åring med hög andel inkomstpension, cirka 20 000 kronor i månaden.
Den här gruppen lär märka mest i kronor, eftersom en större del av pensionen ligger i den inkomstgrundade delen. Med samma ungefärliga nivå som i regeringens exempel skulle det kunna handla om runt 130 kronor i månaden. - 75-åring med 15 000 kronor i månaden i allmän pension.
Här ligger man nära regeringens eget räkneexempel: cirka 100 kronor extra i månaden, om gasen faktiskt utlöses. - 68-åring med låg pension och mycket garantipension, cirka 11 000–12 000 kronor i månaden.
Den här gruppen kan få betydligt mindre effekt, eftersom en större del av inkomsten kan bestå av garantipension eller andra stöd. Då blir ökningen snarare begränsad – i storleksordningen kanske 50–80 kronor i månaden, inte mer. - 66-åring född 1959 som ännu inte nått rätt ålder för vissa grundskyddsdelar.
Här blir läget lite mer svårbedömt. Pensionsmyndigheten visar att höjda åldersgränser har slagit olika mellan årskullar, och att födda 1958–1959 på flera sätt påverkats annorlunda än äldre kullar när det gäller garantipension.
Därför kan många bli besvikna
Möjligheten att dela ut överskott i inkomstpensionssystemet kan helt enkelt börja användas från 2027 – men dagens prognos ligger fortfarande precis under gränsen för att någon utbetalning faktiskt ska ske.
Och även om gasen senare slår till kommer effekten sannolikt bli ojämn.
För den som har mycket inkomstpension kan bonusen märkas. För pensionärer som i högre grad lever på garantipension, bostadstillägg eller andra delar av grundskyddet blir tillskottet betydligt mindre. Pensionsmyndigheten räknar dessutom med att antalet personer med garantipension sjunker fram till 2027, samtidigt som bostadstillägget påverkas av höjda åldersgränser och andra regler.
