5 personlighetsdrag som avgör hur väl du skulle klara en kris
Vet du hur du skulle agera om krig bryter ut eller om en naturkatastrof plötsligt slår till? Många har ingen aning. Forskning på ämnet har dock lyckats identifiera vissa karaktärsdrag som är avgörande för hur vi hanterar en krissituation.
Har du någonsin funderat på hur du skulle agera om du ställdes inför en kris, oavsett om den var en gemensam katastrof i form av ett krig eller ett personligt trauma såsom en svår bilolycka?
Många svenskar kan gå ett helt liv utan att uppleva någon sådan kris och det är därför svårt att veta exakt hur väl man hade hanterat en så pass stressfylld situation.
Men studier på ämnet kan ge en fingervisning om vilka karaktärsdrag som är fördelaktiga, och besvärliga, att ha vid kris.
– Tidigare forskning visar att det finns ett samband mellan personlighetsdrag och upplevelsen av stress, som exempelvis huruvida man kommer att tolka en situation som en utmaning eller som ett hot, säger Sofia Nilsson, universitetslektor i ledarskap och ledning vid Försvarshögskolan, till Nyheter24.
5 karaktärsdrag som kan hjälpa och stjälpa
Vilka personlighetsdrag är det då som kan gynna respektive missgynna en person som plötsligt hamnar i en krissituation?
Enligt Sofia Nilsson brukar man, inom forskningen, utgå från den så kallade "femfaktorsmodellen" som består av just fem personlighetsdimensioner:
- Extraversion.
– Extraversion innefattar en social dimension som bland annat kan relateras till en individs omfattning och kvalitet av social interaktion, samt förmåga till positiva känslor som kan vara fördelaktigt för hur man hanterar och återhämtar sig från påfrestande situationer, förklarar Nilsson.
- Öppenhet.
– Studier visar också att om man ligger högt i personlighetsdimensionen öppenhet så känner man sig ofta mer trygg i nya, även stressfulla situationer. Det innebär i sin tur att man tenderar att uppleva även påfrestande situationer som mer kontrollerbara, säger Nilsson.
- Samvetsgrannhet.
– Ligger man högt på samvetsgrannhet tenderar man att inte agera impulsivt utan föredrar noggrann planering, gillar ordning och struktur vilket kan skydda mot stress, och man har sett ett samband med subjektiv bedömning av egen förmåga att hantera påfrestningar, konstaterar Nilsson och fortsätter:
– Personer med höga skattningar är dock ofta mycket medvetna och eftersträvar perfektionism, vilket kan innebära en större risk att tolka situationer som hotfulla till följd av att man upplever ett stort tryck på sig själva att nå goda resultat.
- Sympatiskhet.
– Man har också sett ett samband mellan individer som skattar sig högt på sympatiskhet och en positiv attityd, att man har färre sociala konflikter och en större förmåga att söka och använda socialt stöd, vilket också är gynnsamt för att hantera påfrestande situationer, säger Nilsson.
- Neuroticism.
– Enligt tidigare forskning utgör neuroticism, alltså frånvaro av emotionell stabilitet, en särskild sårbarhet för stress, uppger Nilsson och fortsätter:– Detta genom att individer som ligger högt bland annat tenderar att ha ett lägre självförtroende, tolka situationer mer negativt och som mer okontrollerbara, rapportera mer negativa effekter i olika situationer. Flera studier har påvisat att personlighetsdimensionen neuroticism samvarierar positivt med självupplevd stress.
