Utredning vill se skärpta straff

- 15/10/2008, 12:50 -

Straffen för våldsbrott ska skärpas och återfall ska leda till strängare straff.

Straffen för allvarliga våldsbrott ska skärpas. Straffskalorna för grov misshandel och för grov utpressning ska ändras. Återfall i brott ska leda till strängare straff på ett mer konsekvent sätt.

Så ser några av de viktigaste förslagen ut i straffnivåutredningen, som nu överlämnats till justitieminister Beatrice Ask.

Justitieminister Beatrice Ask är nöjd med vad utredaren, riksåklagare Anders Perklev, och hans experter skriver och ser utredningens förslag som ett sätt för regeringspartierna att uppfylla ett vallöfte.

–Jag tycker att förslagen ligger väl i linje med alliansregeringens ambitioner och de direktiv vi gav utredaren, säger Ask.

Hon tror att det är viktigt för allmänhetens förtroende för rättsväsendet att förslagen blir verklighet.

–Det är viktigt att de påföljder som domstolar bestämmer står i proportion till hur allvarligt man ser på brott och där konstaterar utredaren att man underskattar i någon mening våldsbrotten och de allvarliga effekter de får för människor och för samhället, säger Beatrice Ask.

Utredare Anders Perklev föreslår också att åklagaren vid rättegång alltid ska lämna ett fullständigt förslag till påföljd för brottet.

"Det finns enligt utredningen flera skäl för att bedöma allvarliga våldsbrott strängare än för närvarande. Ett sådant skäl är att acceptansen för våld successivt har minskat i samhället", skriver utredningen i sitt pressmeddelande.

Utredningens förslag har inte tillkommit därför att antalet våldsbrott skulle ha ökat eller för att skärpta straff skulle avhålla personer från att begå brott.

–Vi har svårt att dra slutsatsen att en ökning har skett. Vi kan inte hitta belägg för det, säger Anders Perklev.

Utredarna har också ställt sig frågan om ökade straff kan förväntas leda till mindre brottslighet.

–Vi har inte hittat något stöd för det i den forskningslitteratur som finns. Och det är nog en allmän uppfattning inom kriminologin att själva straffnivån har en underordnad betydelse, konstaterar Perklev.

Så regeringens direktiv till utredaren att föreslå förändringar som skärper straffen är ett sätt att tillmötesgå någon form av allmän opinion som kräver att våldsbrottslingar straffas hårdare.

–Vi menar att straffet ska stå i proportion till brottets allvar. Och med den förskjutning av värderingar och med de effekter vi konstaterat av våldsbrottsligheten så menar vi att det är befogat att värdera upp våldsbrotten, säger Anders Perklev.

När Sverige nu är på väg att skärpa straffen för våldsbrott är det ingen anpassning till andra europeiska länder.

–Vi har tittat på straffnivån i framför allt övriga nordiska länder, men också i Tyskland, Frankrike och Storbritannien, och kan konstatera att Sverige, om man tittar sammantaget och även beaktar reglerna för villkorlig frigivning, har en straffnivå som inte är lägre än i andra länder, säger Anders Perklev.

TT

Skrivet av: