Internetstiftelsen har i en ny rapport undersökt hur svenskarna ställer sig till sitt digitala liv efter döden. Ska foton sparas? Konton raderas? Tar man med sig vissa konversationer till andra sidan, men låter andra läsas av familjen?
— Precis som vi dödstädar i det fysiska livet behöver vi göra en digital dödstädning, säger Björn Appelgren, folkbildningsansvarig på Internetstiftelsen.
Spara eller radera?
Två tredjedelar uppger att de bryr sig om vad som händer med deras data efter deras bortgång.
— Det är, kanske inte så förvånande, viktigare för yngre att data sparas, säger Björn Appelgren.
40 procent – i alla åldrar – vill att deras data ska raderas när de går bort, mot 24 procent som vill att den sparas.
— Har man som många yngre alla sina minnen på sociala medier så är det såklart viktigare för dem att spara det.
Efterlevande
Det är dock få som gjort aktiva val kring vad som ska hända med digitala fotspår. Bara en av tio har upprättat ett digitalt testamente. Att fundera över vad man själv vill ska hända med ens konton och innehåll är en tjänst även gentemot efterlevande, enligt Appelgren.
— Det kan finnas olika åsikter om exempelvis ett konto ska hållas öppet eller inte och det kan leda till konflikter.
Rent praktiskt är det heller inte helt enkelt att vara digitalt förberedd för efterlivet. Olika sajter, konton och tjänster har olika regler och tillvägagångssätt för att antingen spara eller radera.
— Det man kan göra själv är att kolla upp om det finns så kallade efterlevandeinställningar i den tjänsten man använder.





