Rapporten ”Finansiell krisberedskap – allmänhetens syn” som Sparbankernas Riksförbund nyligen publicerat visar att många svenskar tror att de skulle klara sig bättre än genomsnittet vid en kris.
Samtidigt uppger nästan hälften av befolkningen att man inte förberett sig överhuvudtaget.
Klicka här för att följa oss på Google– Många verkar känna en stark tilltro till sin egen förmåga i en potentiell kris. I rapporten ser vi också att män sticker ut och har större tro på sin beredskap än kvinnor, säger Björn Elfstrand, vd för Sparbankernas Riksförbund i ett pressmeddelande och fortsätter:
– Även om många är oförberedda finns det viss grundberedskap i svenska hem, särskilt vad gäller ficklampor, första hjälpen samt mat och vatten för några dagar. Men när det kommer till den finansiella beredskapen är vi betydligt sämre rustade i hushållen.
Finansiell krisberedskap – allmänhetens syn
- Mer än var tredje tror att de skulle klara sig bättre än genomsnittet vid en krissituation. Bland dem som tror att de skulle klara sig mycket bättre (7 procent) sticker männen ut – 10 procent av männen uppger detta, jämfört med 4 procent av kvinnorna.
- Nio av tio säger att de har någon form av krisberedskap hemma – men samtidigt har mer än hälften av svenskarna (55 procent) inga kontanter hemma som del av beredskapen.
- Vid en störning i betalningssystemen uppger var fjärde svensk (24 procent) att de snabbt skulle få ekonomiska problem.
- Endast var tredje känner sig trygg med att bankerna är förberedda för en kris.
Källa: Rapporten "Finansiell krisberedskap" av Sparbankernas Riksförbund
Låg kunskap om kontanter vid kris
Fyra av tio svenskar uppger att de har för låg kunskap om finansiell krisberedskap och hur man ska förbereda sig ekonomiskt för krig eller annan kris.
Det speglas tydligt i hur befolkningens beredskap ser ut i verkligheten. Både Myndigheten för civilt försvar, tidigare Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, (MSB) och Riksbanken har gått ut och påpekat hur viktigt det är att ha kontanter hemma. I broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” uppmanas alla att ha kontanter hemma i olika valörer som ska räcka i minst en vecka.
Vid elavbrott, IT-haveri eller om de digitala betalsystemen slås ut av någon annan anledning, så är det kontanter som kommer gälla för att kunna handla mat, medicin och andra förnödenheter.
Inga kontanter hemma
Trots det har inte ens hälften av svenskarna har kontanter hemma, och 23 procent har mer än 2 000 kronor. Det är en minskning med 18 procentenheter sedan 2024.
Det innebär att hälften av befolkningen skulle kunna stå utan möjlighet att handla, om det skulle uppstå teknikproblem som gör att det inte går att använda kreditkort eller Swish.
En anledning till att Sverige är så sårbart är att ekonomin är i princip helt digitaliserad. Färre än ett av tio köp görs med kontanter, och i Riksbankens betalningsrapport för 2025 konstaterades att Sverige kan klassas som ett kontantlöst samhälle.
– Finansiell krisberedskap handlar om mer än kontanter. Det handlar om ekonomiska marginaler och en plan för det oförutsedda. I dag ser vi ett glapp mellan människors upplevda trygghet och deras faktiska förberedelser, säger Björn Elfstrand.
