Inkomster ökar – men inkomstklyftorna växer

I samband med lågkonjunkturen försämrades den ekonomiska standarden för många i Sverige. 

Men nu har det vänt. Hushållens ekonomiska standard har ökat. Men det har även inkomstskillnaderna. Det visar SCBs nya analys av inkomstdata från 2024. 

LÄS MER: "Raggningsguide" sprids i Lund – kvinnor delas in i olika nivåer

Bättre ekonomisk standard 

Under både 2022 och 2023 sjönk den ekonomiska standarden i och med den höga inflationen. 

Särskilt bland äldre har den låga ekonomiska standarden minskat. Det beror bland annat på att man arbetar i högre åldrar, men också att man räknat upp prisbasbeloppet vilket lett till att pensionen är högre. 

Därmed är det främst unga som som lever i en låg ekonomisk standard. 

– De senaste två åren är relativt låga inkomster i stället vanligast bland barn och unga vuxna upp till 29 år. I de grupperna hade 17 procent låg ekonomisk standard, säger Peter Gärdqvist, statistiker vid SCB i ett pressmeddelande. 

Även personer med hemmaboende barn är överrepresenterade i gruppen. 

LÄS MER: Det här får du egentligen göra när ditt barn är på förskolan

Ökade kapitalinkomster 

Dessutom har kapitalinkomsterna ökat. 

– Det är främst ökande kapitalinkomster som drivit på utvecklingen mot ökade inkomstskillnader de senaste åren, säger Gärdeqvist. 

Hur stora inkomstskillnaderna mäts i ett mått som kallas ginikoefficienten. Måttet går från 0 till 1, där 0 innebär att alla har lika stora tillgångar och 1 innebär att alla tillgångar är koncentrerade till en person. 

2024 var ginikoefficienten 0,314. De två föregående åren var talet 0,246. Enligt SCBs statistk beror det helt på kapitalinkomster.