— Vi ska hitta sätt att samarbeta med stater för ett effektivt återvändande, säger Hanna Hellquist, överdirektör på Sida om styrningen i regleringsbrevet för 2026.
Regeringens främsta mål i frågan är att få länder att ta sitt folkrättsliga ansvar att ta emot egna medborgare som utvisas från Sverige.
Klicka här för att följa oss på GoogleVillkora bistånd
Regleringsbrevet är en samling uppdrag och mål som Sida ska arbeta med. Ett är att Sida ska ta fram metoder för utvecklingsbistånd som har som villkor att länder ska samarbeta bättre med Sverige om återvändande, frivillig återvandring och hållbar återintegrering.
Om Sverige överväger att gå in med bistånd i ett land så ska myndigheten helst också se till att främja svensk handel och svenska intressen inom utrikes- och säkerhetspolitik, utöver migration.
— Vi ska tänka utifrån ett mer av ett ömsesidigt win-win-perspektiv som är mycket mer explicit än tidigare, säger Hanna Hellquist.
— Biståndet är en integrerad del av utrikespolitiken, säger hon om medskicket från regeringen.
Mål kvarstår
Samtidigt, påpekar hon, kvarstår riksdagens mål för biståndet – att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck.
När bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) före jul presenterade regleringsbrevet gjorde han klart att det blir stora förändringar för Sida, en rad länder, insatser och människor.
Sidas biståndsbudget minskas med nästan en femtedel till 19,4 miljarder kronor (cirka 21,3 miljarder inkluderat förvaltningsanslaget) i år. Fler miljarder ska hanteras direkt av regeringen, 19,5 miljarder i år jämfört med 16,3 förra året.
Biståndet till flera länder i Afrika och Latinamerika avvecklas – Ukraina ska prioriteras.
Hanna Hellquist tror inte att Sida ska behöva minska antalet anställda, däremot anpassa organisationen, till exempel var i världen man ska vara verksam.
Enorm hävstång
Hon vill, bland besked om minskade budgetar för många insatser och länder, lyfta att Sidas ram för att ställa ut garantier ökar med fyra miljarder. Garantier fungerar som en slags försäkring för långivare som vill gå in i biståndsprojekt där det kan verka osäkert om låntagaren kan betala tillbaka.
— Det är inte att förringa, för där har vi ett verktyg med en enorm hävstångseffekt, säger Hanna Hellquist.
