— Där är syllen helt borta. Det är väldigt stora skador, säger Anna Elmén Berg och visar mot den lilla stugan där trät börjar murkna och en vägg har fått stöttas upp.
Hon är antikvarie vid Länsstyrelsen i Norrbotten och arbetar med de norrbottniska kyrkstäderna, bland annat världsarvet Gammelstads kyrkstad som togs upp på Unescos världsarvslista 1996.
Klicka här för att följa oss på GoogleKyrkstäderna har sina rötter i reformationen på 1500-talet då det var plikt att gå i kyrkan på söndagar och de långa avstånden gjorde det svårt att klara besöket på en dag.
Klimatförändringarna har blivit mest märkbara i norra Sverige, där vädret blivit varmare och fuktigare. Tidigare har vinterkylan skyddat stugorna, som en sorts frystorkning.
— Det har skyddat mot fuktskador, men också mot skadeinsekter och mikrobiell påväxt. Men nu ser vi att klimatet blir fuktigare.
Regn och blåst
Stugorna står direkt på marken och det är först och främst markfukten som ökar när det regnar mer. Men när det regnar och blåser slår regnet in på ställen där det annars inte gör.
— Det är på somrarna det uppstår mest skador, men något som vi börjat se på vintrarna är att det är fuktigt i innertaken med påväxt som man normalt ser i vattenskadade källare.
Fukt, röta, erosion, stormar, skogsbränder och invasiva arter. Hoten mot de svenska kulturmiljöerna är många.
Förra året påverkades 50 svenska kulturmiljöer negativt av klimatrelaterade förändringar, bland dem samtliga svenska världsarv, enligt en kartläggning från Riksantikvarieämbetet.
Rödockragraven i Ligga utanför Jokkmokk tillhör inte världsarven, men den är runt 7 000 år gammal och ett av Sveriges äldsta gravmonument.
— Jämför man flygfoton från 1960-talet med i dag kan man se att strandlinjen flyttat sig åtta, nio meter närmare. Det försvinner väldigt stora mängder land och det började rinna rödockra från graven ner mot Lule älv, berättar Frida Palmbo, arkeolog på Norrbottens museum, som ansvarat för en arkeologisk räddningsundersökning av graven.
— Länsstyrelsen tog beslut om att vi behövde genomföra en räddningsundersökning och tillvarata information som fanns i graven innan det är för sent och hela graven åkt ut i älven.
Spåren borta
Inom projektet Norrlands vattenanknutna kulturmiljöer gjordes de första inventeringarna 2022. Då hittade man tidigare okända fornlämningar som eroderat fram, de ligger ofta under vatten och går i princip bara att hitta före vårfloden.
— Det är spår av härdar och brända ben från matrester. De ger oss möjlighet att få mer kunskap om vad människorna ätit, vilka tider på året, när har man nyttjat det här landskapet.
I dag är de spåren borta.
— Då vet jag att det har varit under några år där man har släppt ganska mycket vatten i kvällsverket ovanför som jag misstänker sannolikt kan ha skyndat på den här processen.
Det är svårt att säga hur mycket som beror på vattenkraften och hur mycket som är klimatförändringar.
— Men blir det mer vatten i omlopp leder det sannolikt till mer utsläpp från kraftverken, vilket ökar erosionen. Vi har försökt få ut data från Vattenfall om hur mycket de släpper ut för att kunna göra jämförelser, men de vill inte lämna ut det.
För torrt
Enligt Riksantikvarieämbetet saknar många kommuner beredskap för att klimatförändringarna påverkar kulturmiljöerna. Mindre än en fjärdedel tar upp riskerna i sina översiktsplaner och ännu färre planerar förebyggande åtgärder.
Länsstyrelsen i Kalmar har tagit fram en klimatanalys för Södra Ölands odlingslandskap. Där har man också problem med vatten, men på motsatt sätt – det är alldeles för torrt. Området har varit ett världsarv sedan 2000. Första gången man larmade om vattenbristen var 2016, berättar Emma Rydnér som är världsarvssamordnare.
— Vattnet höll på att ta slut, och det var framförallt grundvattnet. Det hade inte varit någon snö på vintrarna och vi har inga sjöar som vi kan ta vatten från.
Landskapet på Öland behöver snö som långsamt smälter undan så att vattnet sipprar ner.
— Stora alvaret är beroende av betande djur. Vi har unika sjömarker som är beroende av betande djur. Däremellan ligger åkrar och vi har ett modernt företagande med 120 jordbruksföretag. Och när då vattenbristen slår till får vi stora problem.
Unikt landskap
Emma Rydnér beskriver världsarven som kapitel i en bok, FN:s bok om jordens historia, människans historia och kultur.
— Södra Ölands odlingslandskap är just berättelser om hur lantbrukarna har jobbat på den här karga kalkstensklippan och skapat ett helt unikt landskap.
De svenska världsarven är väldigt olika varandra, de är byggnader, industrilandskap och hällristningar. Södra Ölands odlingslandskap är en levande bit land som nyttjas och bebos av människor som på det sättet håller världsarvet levande.
— Vi kan inte plocka bort människor och djur från vårt odlingslandskap, för då försvinner det rätt snabbt. Det är en ständigt pågående process med de betande djuren och människorna som odlar åkrarna som är vårt världsarv.
