Studentkårer går back - trots miljonstöd
Sedan alliansregeringen avskaffade kårobligatoriet går landets studentkårer på knäna.
Tidigare utbildningsminister Lars Leijonborgs (fp) viktigaste ideologiska reform under föregående mandatperiod var att avskaffa kårobligatoriet - det vill säga den lag som tvingar alla studenter att vara medlemmar i en studentkår.
Därmed förändrades i ett slag också förutsättningarna för kårernas ekonomi.
Nu visar Dagens Nyheter i en genomgång att kårerna - trots att de numera får mångmiljonstöd direkt från lärosätena - går back.
Flera studentkårer har fått budgeten halverad och riskerar att tvingas lägga ned en stor del av verksamheten.
Äldre kårer har klarat sig hyfsat tack vare att de fått in bra spons, medan yngre kårer haft det betydligt mer kärvt.
Kårerna anser att rekryteringen trots allt gått över förväntan även om medlemsantalet i många fall mer än halverats.
Kårerna har också sänkt medlemsavgiften. Numera är 100 kronor per student och termin vanligt, i jämförelse med 200–300 kronor tidigare.
– De flesta kårer i Lund har hyvlat med osthyveln. I dagsläget hade vi inte klarat verksamheten utan stödet från universitetet, säger Henrik Jönsson, vice ordförande för Lunds studentkår, till DN.
Vissa kårer försöker lösa krisen genom att satsa och räknar därför med underskott i budgeten i år.
– Vi satsar under första året för vi vill inte bromsa i uppförsbacke, säger Emelie Arnesson, ordförande Göta studentkår till DN.
Dessutom försöker man locka studenter att söka medlemskap i kåren med billigare luncher, studentlitteratur samt fritids- och kulturaktiviteter.
Också möjligheten att få studentbostad knyts ofta till medlemskapet.
