Anmälningsplikten för Ehec slopades - "Ett nonchalerat problem"
"Man har inget skydd om man köper en köttbit i affären."
Smitta kan överföras via kontakt med djur, från miljön, via livsmedel eller från person till person. Smitta från miljö och djur anses i många länder vara de viktigaste smittkällorna. Det räcker med mindre än 100 bakterier för att man ska bli sjuk.
Vid smitta via livsmedel behöver därför inte bakterien föröka sig i livsmedlet. Dessutom tål den låga pH-värden. Det betyder att bakterien överlever i sura livsmedel som till exempel juice och majonnäs.
Exempel på livsmedel som orsakat sjukdom är råa och otillräckligt upphettade produkter som innehåller nötkött, till exempel hamburgare och kallrökta korvar, opastöriserad mjölk, grönsaker och opastöriserad äppeljuice.
Källa: Livsmedelsverket.
På tisdagen avled en kvinna i Borås i den Ehec-smitta som drabbat minst 40 svenskar hittills. I Tyskland har 16 personer dött och runt 1 500 personer smittats av bakterien som finns i tarmarna hos varmblodiga djur och sprids via bland annat livsmedel.
Men att Ehec sprids och smittar människor kommer knappast som någon överraskning. Problemet har varit känt sedan länge och togs bland annat upp av journalisterna Henrik Ennart och Mats-Eric Nilsson i boken Döden i grytan som kom 2010. När Nyheter24 når Henrik Ennart berättar han att det tidigare fanns anmälningsplikt när Ehec dök upp på 1990-talet men att den slopades efter några år.
- Det är ett nonchalerat problem och det är som framgår i boken så att Sverige har ganska mycket Ehec. Det är inget okänt problem utan en risk man har som konsument. Man har inget skydd mot det om man köper en köttbit i affären, säger han till Nyheter24.
Han menar också att regler och lagar missar att kontrollera en av de viktigaste delarna i livsmedelshanteringen.
- Man har infört strikta hygienregler för senare led. I ett dagiskök eller en korvmoj är det stenhårt och skälet är att man förutsätter att det kan finnas Ehec eller liknande bakterier, men det finns inga krav på gården, ingen kontroll eller uppföljning som visar om det finns Ehec där.
Henrik Ennart påpekar också att den storskaliga industrin leder till inte bara att farliga bakterier utvecklas och sprids utan också att att spårningsarbetet vid smitta blir extra svårt. Ofta är det nästa omöjligt att ens hitta vilket land smittan kommer ifrån.
Vilka är livsmedelsindustrins största hot just nu?
- När det gäller bakterier att det hela tiden kommer nya och de utvecklas och blir mer aggressiva, det gäller även i det här fallet. Tyvärr är det en tendens att de blir mer tåliga och klarar sig längre, även salmonella och andra bakterier, säger Henrik Ennart och fortsätter:
- Den man är livrädd för är ju Listeria, som fortfarande är ganska ovanlig men som är jättedödlig om den väl dyker upp.
