Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

14 000 flyktingar är borta – polisen vet inte var de är

1 av 3

TT NYHETSBYRÅN

Kontrollerna sker bland annat vid Öresundsbron.
2 av 3

Kontrollerna sker bland annat vid Öresundsbron.

TT

På torsdagen infördes gränskontroller vid Sveriges gränser.
3 av 3

På torsdagen infördes gränskontroller vid Sveriges gränser.

TT / TT

Nyheter | 27/11/2015 07:42

Många personer som av olika skäl ska avvisas från Sverige är borta. Polisen vet i alla fall inte var de är, och resurserna som ska gå till att leta har fått läggas på annat.

Polisen har fått i uppdrag att genomföra omkring 22 000 avvisningar från Sverige. Det är vad Nationella gränspolissektionen på Nationella operativa avdelningen, NOA, nyligen listat som "öppna återvändandeärenden". En rekordhög siffra i sammanhanget.

Drygt 7 500 bor på asylboenden eller i andra lokaler, men över 14 000 personer är efterlysta och registrerade som avvikna. Något som polisen har som uppgift att lösa.

– Det här är ärenden som har lämnats över till polisen eftersom Migrationsverket bedömt att tvång kan behöva användas. Här är vi, med samhällets våldsmonopol, statens sista möjlighet att verkställa beslut, säger Patrik Engström, chef för NOA:s gränspolissektion, till Aftonbladet.

Engström säger att polisen inte vet var personerna är. Det rör sig om människor som kan ha sökt asyl i Sverige, men fått avslag eller av andra skäl kommer att behöva lämna landet. Ett okänt antal kan redan ha rest från Sverige medan andra kan vara kvar.

Skälet till att polisen sätts in är att platserna behövs för nya asylsökande. Men avvisningarna av personer som varit i Sverige en längre tid har fått vänta, då polisen haft fullt upp.

– Vi har inte gjort det och det beror på att för mycket av våra resurser går åt till att återinföra gränskontrollerna vid inre gräns, säger Patrik Engström.

I vanliga fall jobbar cirka 200 poliser med det här, men nu är det färre, menar Engström som beskriver arbetet som en enorm uppgift. Han tror att polisen bland annat kan leta hos arbetsgivare som erbjuder svartjobb till så kallade papperslösa personer.

– Det finns vissa arbetsgivare som ser en vinst i att kunna anställa människor som inte får vara här för man kan betala dem lägre lön. Det kanske är hos sådana arbetsgivare ska leta efter människor som inte har rätt att vistas här, säger Patrik Engström till Aftonbladet.

Men att hitta personerna är inte det enda problemet. Länder som Afghanistan, Iran, Irak, Libyen, Somalia, Eritrea, Libanon och Marocko tar inte alltid emot personer som tvingas resa dit. Ärendena kan då ligga kvar tills de blir preskriberade, och tills personen kan söka asyl igen.