Så mycket julskinka äter svenskarna per år
Julskinkan är för svenskarna lite vad batmobilen är för Batman. Kungen av julen finns med på de flesta julborden, men på nyår äter vi hellre nötkött.
81 kilo kött. Det är så mycket kött som svenskar äter varje år enligt statistik från jordbruksverket. Fläskkött är det allra vanligaste, speciellt såhär i juletider. I snitt trycker varje svensk cirka ett kilo julskinka om året, enligt Svenskt kött, och så här ser konsumtionen ut i korthet:
1. 80 procent menar att det är viktigt med svensk julskinka
2. 61 procent tycker att julskinkan är det viktigaste för att det ska kännas som en riktig jul.
3. 7 000 ton skinka såldes i dagligvaruhandeln förra året, och man räknar med samma försäljning i år.
4. 70 procent av svenskarna äter skinka före julafton, vanligtvis en till två gånger.
Bildkälla: TT Bild
– Man kan säga att grisen är kung på jul och nötköttet på nyår, säger Elisabet Qvarford, tillförordnad vd på Svenskt kött.
Debatten om köttets påverkan på miljö och människor är hetare än någonsin. Men skrämmande varningar verkar ännu inte ha påverkat konsumtionen. Faktum är att svenskar under det senaste decenniet ätit mer kött än någonsin.
– Det pratas mycket om konsumtionen men när man väl sätter sig vid julbordet har man sina traditioner. Alla vill ha olika saker och det är ju beroende av vilka man äter med. Det här med grön jul känns mest som en storstads- och mediediskussion som har tagit fart, säger Qvarford.
– Just nu är det mycket fokus på kött och mindre fokus på exempelvis läsk och godis som också påverkar klimatet och människor. Vad som diskuteras går i trender, som på 80-talet då vi hade fettskräck och bara skulle äta lightprodukter. Vi förordar en balanserad och blandad kost, och det är verkligen inget nytt. Men på senare år har vi börjat äte kött och det kan bland annat ha att göra med att LCHF-trenden kom.
Ett annat skäl till ökningen tros vara att vi importerar allt mer.
– Sedan vi gick med i EU har importen ökat. Köttet har blivit billigare och som en lockvara i butikerna.
Bildkälla: TT Bild
Elisabet Qvarford tror inte att köttkonsumtionen kommer att öka ännu mer. Däremot hoppas hon att människor fortsätter att välja svenskt kött framför importerat.
– Konsumtionen kommer möjligtvis minska eller i alla fall stanna av. Jag hoppas att människor väljer en balanserad kost och att de rör på sig. Och vi som företräder det svenska köttet vill givetvis att fler ska välja svenska råvaror.
– Vi jobbar hela tiden med att kommunicera varför man ska välja svenskt, till exempel att antibiotikaanvändningen i Sverige är minst i EU. Antibiotika är otroligt viktigt för både människor och djur och resistens är ett världsproblem. På flera håll ger man alla djur antibiotika när bara ett djur är sjukt, i Sverige sätts det sjuka djuret i egen box och får behandling.
Bildkälla: TT Bild
När djuret väl slaktas ska ingen antibiotika finnas kvar. Svenska regler och lagar ska se till att det inte blir så. Antibiotikaanvändningen hos djur är högst i Spanien, Italien och Cypern. Något ironiskt, då de charkuterier vi gillar att sätta tänderna i ofta kommer från dessa länder.
Vill du veta mer om djurhållning, lagar och regler, samt läsa statistik om svenskt kött? Kolla in Livsmedelsverkets eller Svenskt kötts hemsida.
