Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

Louise, 20, vaknade med förlamat ansikte: "Jag kunde inte stänga ögat"

Louise vaknade upp en dag och kände att halva hennes ansikte var helt förlamat.
1 av 3

Louise vaknade upp en dag och kände att halva hennes ansikte var helt förlamat.

Privat

Hennes tårkanal fungerade inte som den skulle så hon var tvungen att ha på sig den här ögonkoppen.
2 av 3

Hennes tårkanal fungerade inte som den skulle så hon var tvungen att ha på sig den här ögonkoppen.

Privat

Då fick hon utstå mycket skitsnack och pek. I dag vill hon berätta för alla att de inte är ensamma och peppa människor till att man tar sig ur allting. Det är bara lite jobbigt under tiden.
3 av 3

Då fick hon utstå mycket skitsnack och pek. I dag vill hon berätta för alla att de inte är ensamma och peppa människor till att man tar sig ur allting. Det är bara lite jobbigt under tiden.

Privat

Nyheter | 24/05/2016 17:29

Från en dag till en annan förvandlades Louise liv till en mardröm när hon vaknade upp med halva ansiktet förlamat. I dag vill hon inspirera andra genom att berätta att det går att ta sig igenom allt, även om det är jobbigt.

Allt började den 1 februari 2012. Louise Carlström gick i 9:an i Haninge och hade alltid varit frisk, glad och sprallig. På morgonen vaknade hon upp som vanligt och skulle följa med sin mamma till hennes cateringfirma för att sedan få skjuts till skolan.

– Så kommer jag ner och tycker att något känns konstigt med vänstra ansiktshalvan. Jag kunde inte stänga ögat och det kändes kornigt. Jag tänkte att jag kanske hade sovit med ögat mot kudden, säger hon till Nyheter24.

Men det skulle visa sig att Louise inte alls hade sovit konstigt. Det var något helt annat som höll på att hända.

Hon satte sig vid frukostbordet för att äta frukost. Då började hennes te rinna ur mungipan.

– Det kände jag var ett varningstecken. Till och med mamma reagerade. Hennes reaktion var först att jag skulle sluta larva mig, men när hon märkte att jag inte kunde dricka ordentligt blev hon orolig.

De åkte direkt in till sjukhuset där hon fick göra alla möjliga test. Bland annat blodprover, röntgen och ett ryggmärgsprov. Louise fick en "fuktkammare", en plastkopp med ett plåster runt om som hon fick ha på sitt öga. Hon kunde inte blinka och hennes tårkanal hade slutat att fungera.

Till slut fick Louise reda på att hon drabbats av Bells pares. Det är en sjukdom som orsakas av en inflammation som hos henne gått runt hjärnan och satt sig bakom örat och stängde av hennes nerver. Musklerna började förtvina och hennes halva ansikte blev förlamat.

Hon fick antiinflammatorisk medicin och fick fortsätta ha sin ögonkopp. Så gick hon till skolan.

Bildkälla: Privat

– Det var innan skolbalen. Jag visste inte om jag skulle våga gå för folk var taskiga. De sa elaka kommentarer och skrattade när jag gick förbi. Men jag hade en bra vän som stod upp för mig och sa att de inte visste vad som hade hänt.

Men Louise gick ändå på balen. De elaka kommentarerna väntade inte på sig. Någon undrade var hon hade sitt piratöga, eftersom hon lämnat sin kopp hemma.

Inflammationen la sig med hjälp av medicinen, men Louise kommer aldrig att bli helt återställd. Hon har fått göra mycket sjukgymnastik för att väcka sina muskler till liv och just nu behandlas hon med botox. Eftersom att botox är ett nervgift kan hennes ansikte bli mer symmetriskt. Hon berättar att det inte är många som ser på henne i dag att hon drabbats av sjukdomen, om hon inte nämner det.

Men under tiden hon kämpat för att komma hit har hon samtidigt fått utstå många elaka kommentarer.

– När jag var på bio en gång undrade ett barn varför jag såg ut så där. Då sa föräldern: "så där kan det gå om du inte sköter dig". Jag sa ingenting. Jag vet att det beror på okunskap när vuxna människor säger så till sina barn. Jag vet inte om jag blev sårad eller arg. Det är inte konstigt att det finns fördomar om vuxna beter sig så. Då lär de barnen att det är okej.

Ett tag var det så många som pekade på Louise att hon fick dra luggen över ansiktet och ha luva. När hon satt på bussen tittade hon ner i sin halsduk. Allt för att undvika att folk skrattade och pekade på henne.

– Mina föräldrar och min storasyster har sedan jag var liten lärt mig att om jag inte ser bra ut enligt folk så behöver de inte titta på mig. De behöver inte bry sig. Alla ser så olika ut. Det finns ingen som är perfekt. I dag tänker jag inte lika mycket på hur jag ser ut. Jag åkte på en hemsk ansiktsförlamning. Det är så här jag ser ut.

Bildkälla: Privat

Hon vill berätta sin historia för världen eftersom hon inte vill att folk ska tro att de är ensamma. I dag jobbar Louise som undersköterska och hjälper ungdomar i kyrkan att höja sina självförtroenden.

– Jag vill inspirera alla. Tjejer som killar. Unga som gamla. Ibland händer saker i livet som trycker ner en och drar en till botten men man tar sig alltid ur det. Det är jättejobbigt men man lär sig till slut att man är den man är. Hade jag inte tagit mig igenom det här så hade jag kanske inte varit samma person som jag är i dag.

Kanske vill du nu läsa om modellen med psoriasis som visar upp sitt osminkade jag? Eller vill du läsa om den gravida hälsogurun som ger svar på tal till allt hat?