Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

Helens farfar utsatte henne för sexuella övergrepp : "Jag skrek"

- 23/08/2018, 20:20

När Helen var tre år gammal blev hon utsatt för sexuella övergrepp för första gången. Här är hennes berättelse. Varning, artikeln innehåller beskrivningar av övergrepp.

När Helen, som egentligen heter något annat, var runt tre år blev hon utsatt för sexuella övergrepp för första gången av sin farfar. Övergreppen pågick fram tills att hon blev 13 år gammal. 

– Jag kommer inte ihåg de första gångerna, men när jag var fem, sex år måste det ha pågått ett tag, för redan då förstod jag att det var fel och obehagligt.

Helen bodde inte med sin farfar, men de åkte dit på helgerna och på skolloven. Hon berättar att det började med att han kysste och smekte henne. 

– I början var det mildare men det eskalerade. Han sa alltid att det var "våran lilla hemlighet" och att jag inte fick berätta för någon. Men övergreppen blev värre och värre och när jag blev äldre så penetrerande han mig, vilket gjorde så ont att jag skrek till. Då tryckte han en kudde mot mitt huvud. 

Berättade aldrig

När Helen och hennes syster var där insisterade hennes farfar på att hon skulle sova med honom och systern med deras farmor. 

– Jag, min syster, farmor och farfar sov i samma rum. Mina föräldrar och min lillebror sov i rummet intill. Men han visste vad han höll på med. Det fanns en halvvägg mellan sängarna och på andra sidan låg farmor och sov. 

Men när Helen var 13 år vägrade hon att följa med och då slutade övergreppen. Hon berättade aldrig om vad som hade hänt, förrän hon träffade sin blivande man 1997. Hon berättade att hennes farfar hade gjort äcklig grejer, men när hon skulle berätta vad så tog det stopp. Helen fick inte ut ett ljud. 

– Senare försökte jag berätta för mina föräldrar, jag minns att jag skakade som ett asplöv. Men de sa att jag aldrig skulle berätta det för någon, eftersom det var en skam. Min man förstod nog aldrig riktigt vad som hade hänt. 

Men en natt 2002 hände något. 

Helen vaknade och började skrika och gråta. Hennes man ville ringa henne föräldrar men då sa hon "de är inte på min sida, jag hatar dem". Istället körde han henne till psykiatriska akutmottagningen där de konstaterade att det berodde på posttraumatisk stress. Helen fick träff en psykolog, men minns inget av mötet.  

Höll tyst i flera år

Hon berättade om övergreppen och hennes svärmor ringde polisen, men det hände inget eftersom preskriptionstiden hade gått ut. Helen fick också höra av sin mamma att hennes pappa skulle ta sitt liv om det kom ut, och andra fick veta. 

Så Helen var tyst i ytterligare flera år.

– Men sommaren 2016 tog det tvärstopp, jag kollapsade. Då förstod jag att jag var tvungen att reda ut allt, minnena av vad som hade hänt kom mer ofta, nätterna var jobbiga och jag blev ångestfylld. Det blev en kamp att ta sig genom dagarna. 

Till slut hittade Helens man nxtME och fick tag på Lena Morin, som hon sedan träffade och för första gången i sitt liv fick hon hjälp.

– Det har påverkat mig så extremt mycket mer än jag kunnat tänka mig, Min trygghet, tillit och mina rättigheter togs ifrån mig när jag var tre år gammal, jag vågade inte berätta något eftersom jag inte visste vad som skulle hända då. Alla dessa rädslor jag haft som många gånger till och med utlöst panikångest-attacker, är fortfarande saker jag jobbar mycket med, säger hon fortsätter: 

Röd siluett/ Mörkt rum med ett fönster
Helen heter egentligen något annat. Bildkälla: Unsplash/Jon Eric Marababol/Shutterstock

– Jag har varit otroligt konflikträdd, men det har blivit mycket bättre. Oftast går det väldigt bra, men det finns också gånger när jag behöver ta ett extra andetag. 38 år togs ifrån mig, det har tagit tid och saker hänger fortfarande kvar. Det har gått snart två år sedan jag fick hjälp av nxtME och det är som två helt olika liv.

Det här är nxtME

nxtME är en ideell förening som hjälper personer som är eller har varit utsatta för incest. På nxtME kan man få stöd och hjälp för att kunna lära sig bearbeta det. Föreningen är även ute och föreläser om ämnet incest i skolor, bibliotek, kommuner men också för polisen och verkar som opinionsbildare. 

Det var för fem år sedan som organisationen startades av Lena Morin, som själv blivit utsatt för incest. 

– Jag fick höra att det vore bra om jag startar något eget eftersom så få jobbar med incestproblematiken och då startade jag nxtME. Jag tänkte att vi ska vara en plats dit jag själv hade velat gå. En plats av hopp och tro på tjejer och även killar som kommer in och se till att deras liv också fungerar i praktiken, säger Lena till Nyheter24. 

Organisationen är ute och informerar om att incest finns och försöker få bort tabun kring det. Men det är också personer som hör av sig och då började de med att prata över telefon eller träffas för att se vad de på nxtME kan hjälpa till med. 

– Vi har ett nätverk med psykolog, terapeut och advokat. Vi hjälper de som hör av sig så de får bra hjälp och även stöttning av oss på sidan om. 

Organisationen har även stödpersoner, något de sett är otroligt viktigt. Många som är utsatta för incest känner sig ensamma. Då hjälper de här stödpersonerna till och ser till att man kommer iväg till gynekolog, läkare eller liknande, samtidigt finns där som stöd. Organisationen har sett att detta stöd snabbar på läkningsprocessen. 

– Vi jobbar på olika plan med stöd, vi har stödtelefon och stödmail. Vi en hel stödverksamhet med bland annat stöd i form av enskilda samtal, slutna samtalsgrupper och öppna samtalskvällar. Vi har mycket föreläsningar och försöker berätta för allmänheten för det finns ett oförståelse i om vad incest faktiskt är och hur det påverkar människor och hur svårt det kan vara att komma tillbaka, säger Matilda på nxtME, till Nyheter24.

Här hittar du nxtME:s hemsida och här hittar du dem på TwitterInstagram och Facebook.

Läs också: Lena startade nxtME – för att hjälpa andra som utsatts för incest