Alex Bengtsson: "Drömmer om ett samhälle där ingen döms på förhand"
KRÖNIKA. Alex Bengtsson om Srebrenica och kollektiv skuld.
Alexander "Alex" Bengtsson föddes 1984 i Åsa i Hallands län. Har sedan 2002 arbetat på tidningen Expo och är numera även utbildningschef.
Han kan även titulera sig som författare och har skrivit boken Sverigedemokraterna har fel som även gavs ut av Expo år 2008.
Förutom Expo har han bland annat skrivit för Hallands Posten, Röd Press och Tidningen Broderskap.
Hösten 2011 släpper Bengtsson en ny bok och driver dessutom en antirasistisk projektledarutbildning på Vindelns folkhögskola.
Alex Bengtsson utsågs också till Årets folkbildare 2011 av Studieförbundet Vuxenskolan.
Alex Bengtsson är krönikör och bloggare på Nyheter24. Du kan läsa hans blogg här.
Minnesdagen av folkmordet i Srebrenica hålls samtidigt som den pågående rättegången mot generalen Ratko Mladic pågår i Haag. Då folkmordet i nordöstra Bosnien där över 8 000 pojkar och män mördades bara för att det var just bosnienmuslimer. De serbiska nationalisterna idé var att muslimerna skulle bort från Srebrenica. Fanns det inga män kvar skulle de åtminstone inte kunna bli fler var själva idén.
Folkmordet ackompanjerades och möjliggjordes av en högljudd nationalistisk och antimuslimsk propaganda. En propaganda där bosnienmuslimerna demoniserades och framställdes som både primitiva och farliga. Det är själva kärnan för det kollektiva skuldbeläggandet. När människor döms på förhand och tilldelas egenskaper och skuld bara för att de råkar tillhöra en viss så kallade etnisk grupp eller religion.
Man kan säga mycket om det komplexa kriget i forna Jugoslavien. Men en förutsättning för att i överhuvudtaget ta sig an det är att just undvika kollektiv skuld. Låt oss konstatera två saker: Det var ett krig med flera stridande parter och i nordöstra Bosnien gick det så långt att ett folkmord blev möjligt.
Med denna bakgrund kan vi också slå fast att en person som råkar vara kristen serb inte bär ber mer skuld än någon annan bara för att personen i fråga råkar vara just kristen serb. Det kan och bör givetvis uppfattas som något självklart. Men dessvärre är det inte det.
Jag kan nämligen inte uppfatta alla mail och telefonsamtal som jag har fått från personer som känner att de anklagas för att vara medskyldiga till folkmordet, bara för att de har serbiskt ursprung som något annat. Några av de som hör av sig fortsätter sedan med att förneka folkmordet i sig och dessa som förnekar martyrhistorier har jag inte mycket till övers för. Men andra är nästintill uppgivna då de själva är antinationalister och antirasister och är medvetna om vad som hände i Srebrenica men ändå i vardagliga samtal pekas ut som folkmordsanhängare. Det är problematiskt.
Det kollektiva skuldbeläggandet möjliggjorde folkmordet i Srebrenica men det kollektiva skuldbeläggandet omöjliggör även de drömmar som så många människor bär på. Drömmen om försoning och ett samhälle där ingen någonsin någonstans döms på förhand.
