"Får känslan av att IKEA namngav Curiosity"
Sonja Abrahamsson kan inte rå för att hon känner sig måttligt imponerad av Curiosity. "Jag hoppas att den hittar pyramider och spår av galaktiska atomkrig".
Sonja Abrahamsson är 26 år gammal, bor i Kungälv och har två barn.
Förutom att skriva krönikor för Nyheter24 bloggar hon på hejsonja.se, twittrar som hejsonja, gör radiokrönikor för Morgonpasset Helg.
Nu är det 51 år sedan som president John F. Kennedy satt och lovade att man innan 60-talets slut skulle ha en människa på månen. Det fanns liksom inga ordentliga skäl till varför, man bara kände att vad fan, det här är 60-tal och inte fucking 1400-tal, vi har färg-tv och vi har stödstrumpor av viskos, klart vi ska sätta människor på månen. Den 21 juli år 1969 fumlade Neil Armstrong ned från metallstegen till sin farkost och sa att han tog ett litet steg för människan. 500 miljoner människor höll andan när han skrapiga andhämtningar fångades och förevigades och det har citerats mer än alla Oscar Wildes ord tillsammans.
Efter det har har ytterligare tio personer entrat månen med en något svalare medial uppmärksamhet i hasorna. Under dessa färder upptäckte man att det kanske inte var så kul på månen. Man kunde hoppa högt och långsamt, man kunde sätta upp flaggor som blåste på så mystiska sätt så att konspirationsteoretiker slog sig själv i knutar, och man kunde samla på stenar från den torftiga marken, men mycket mer kul än så hade man alltså inte. Ryssarna sträckte på sig när de såg detta och kände sig nöjda med bedriften att skicka en hund till okänd destination i yttre rymden, och tre år efter Armstrong och Aldrin tröttnade man och ingen har officiellt beträtt månen med sin existens sedan 1972. Vad tur att vi hade andra rymdklot i vårt solsystem att utforska.
Nu är året 2012. Visst har vi kommit långt i vår tekniska utveckling de senaste 43 åren, men kom igen. Ungefär det enda som vi gjort senaste decennierna är att bedöma hur mycket av Venus atmosfär som består av gas och när en maskindriven roover under gårdagen landade på Mars grät NASA glädjetårar. ”Curiosity” heter maskinen som har tagit flera år på sig att komma fram och som nu ska rulla omkring i Mars öken, samla sten och kolla efter vatten. Curiosity. Bara namnet ger känslan av att det var IKEA som namngav den. Hade John F. Kennedy kunnat se oss i dag, hade han kunnat se hur Barack Obama sitter och lovar att ”vi kommer ta människor till Mars till år 2030”, hade han suckat besvärat och gömt ansiktet mot Marilyn Monroes byst.
Jag hoppas verkligen att den hittar något mer spännande än röd sten och några stänk av vatten innan den klappar ihop. Jag hoppas att den hittar pyramider, spår av galaktiska atomkrig, frodiga floddalar och en kvarglömd stam Aborginer. Annars kan jag inte rå för att jag känner mig måttligt imponerad.
