Vi flydde från Syrien – det här är Sverige genom våra ögon
I dag kommer Soulaf, Miro och Grasia uppleva svenska nationaldagen för andra gången någonsin. De flydde från krigets Syrien till Sverige för drygt ett och ett halvt år sedan tillsammans med sina familjer. Det här är landet de flydde till: Sverige genom deras ögon.
Soulaf Ibrahim är praktikant på Nyheter24.
I den här krönikan har hon, tillsammans med sin svåger Miro och vän Grasia, gett sin bild av Sverige, landet dit hon fydde från Damskus vintern 2013. Innan hon tvingades fly arbetade hon som journalist under många år. Hon har bland annat jobbat som nyhetsreporter, TV-producent och programledare.
Följ henne på Twitter här: @SoulafIbrahim
Soulaf Ibrahim, 28 år.
Jag ser mitt hemland, Syrien som min moder som födde mig och Sverige som min moder som ska säkerställa att jag kommer att leva, må bra och ha en dräglig levnadsstandard. Så har jag sett det sedan jag kom hit, länderna som min första och andra moder.
Jag kan mitt Syrien och jag håller på att lära mig mitt Sverige.
Varför är stockholmare så stressade?
Svenskar är ett humant folk och de följer noga lagar och regler – det vill säga alla som inte är stockholmare. För i Stockholm bryter man konstant mot mindre regler och lagar, alla går mot rött! Varför är stockholmare så stressade?
Men oavsett om man bryter mot lite laglydighet så kämpar svenskarna för att leva i ett underbart land – för att de tycker så mycket om det.
Det finns dock saker i det svenska samhället som jag inte förstår. Som varför unga har så bråttom med att komma bort från sina föräldrar? Så snart de är myndiga verkar de vilja ta avstånd, varför vill man skilja sig från sina föräldrar som uppfostrat en?
Och fastän svenskarna känns som ett humant folk så är det inte så hjälpsamma mot varandra. Häromdagen såg jag en äldre kvinna som var trött och bar på en tung väska, men ingen erbjöd sig att hjälpa henne. Men när jag försökte blev hon rädd och trodde att jag skulle råna henne. Det skulle aldrig ske i Syrien, där hjälper vi varandra.
Jag förstår heller inte varför svenskarna vill behålla det mesta för sig själva. I Syrien delar vi på allt, inkomster som måltider. Vi säger varsågoda och delar på mat och godis – det gör inte svenskarna på samma sätt.
Grasia Yousef, 26 år.
Jag kom till Sverige för två år sedan på grund av kriget i Syrien. Där och då trodde jag att min personliga utveckling var över men blev överraskad över hur Sverige öppnar alla dörrar för invandrare – för att vi ska kunna utvecklas. Däremot så tycker jag att det är ledsamt att Sverige och svenskarna är övertygade om att vår examen inte är lika bra som deras. Det smärtar mig att sitta på en arbetsintervju och bara få frågor om vad jag gjort i Sverige, inte om vad jag gjort i Syrien. Det är som att hela mitt gamla liv raderas.
Det finns dock företag som är kloka nog att nyttja våra erfarenheter. ABB är ett sådant företag – de har anställt hundratals invandrare.
Något som är tråkigt med Sverige är att jag oroar mig för att det tar en sådan tid att få sjukvård. Allt går på rutin och inte på individuella undersökningar. Rutin och medicin är för mig motsatser men i Sverige tycks de vara synonymer. Min pappa är jättesjuk, så jag är väldigt trött på dessa rutiner.
Miro Miro, 37 år.
Jag säger det här med en skämtsam ton, men Sverige är för kvinnor, barn och gamla – inte för oss män. Männen måste anstränga sig mer för att följa lagar och regler, till skillnad mot kvinnorna. Fast det gör mig inte så mycket – för en av dessa kvinnor är ju min fru!
Det allra bästa med Sverige är annars naturen. Den är viktig för Sverige och svenskarna och jag anser att den måste tas bättre om hand – för annars kommer landet att förlora en av sina styrkor. Det finns många regler för hur naturen ska tas om hand – och de måste följas! För jag älskar också den svenska naturen och att fotografera den.
