Därför är vi bisexuella så förvirrade

Som bisexuell får jag ofta höra att min sexualitet är en lyx. Alla dörrar står öppna, det är bara att ta för sig. Jag kan bli kär i eller ha sex med precis vem som helst.

Ja om det ändå bara vore så enkelt.

För fastän det finns en bild av bisexuella som öppna, älskande personer tycks ingen vilja älska oss tillbaka. Vi kan vara sexiga, en bokstav i hbtqia++ som nämns i förbifarten för att påvisa att man minsann är för jämlikhet. Men sällan blir vi bekräftade på riktigt.

Missförstå mig rätt.

Bisexuella som jag må alltid vara ett intressant samtalsämne. Liksom en exotisk, vågad person på heterofesterna och den första män kommer erbjuda en trekant. Kvinnorna undrar huruvida jag betraktar mig som hetero eller inte när jag är tillsammans med en kille och någon fnittrar fram att hon nog är lite “binyfiken”.

Likt ett cirkusdjur är man där för att underhålla, men de låter en inte glömma att man inte är en av dem. Det märks på hur de pratar till en, vad de frågar och deras blickar.

Biföraktet inom hbtqia-communityn är det inte många som pratar om heller. Varken i eller utanför rörelsen. 

Men det finns där, ständigt. Som när någon predikar om hur de aldrig skulle kunna ha sex med en person som knullat någon av motsatt kön, för att inte ens tänka tanken på att VARA TILLSAMMANS med någon som är BISEXUELL?

De är, likt heteros, rädda att de aldrig kommer kunna tillfredsställa “alla våra behov”.

Som bi granskas jag ständigt från topp till tå. Med flickvän får jag vara med – men med pojkvän är jag någon typ av förrädare som ska ut med huvudet före.

Anledningen är uppenbar – både heteros och homos ser oss som förvirrade. Som att vi aldrig kommer kunna bestämma oss för vad vi vill ha, eller bara vill vara promiskuösa. 

Ja, det är väldigt förvirrande att vara bisexuell. 

Men det handlar inte om att vi inte vet vad vi vill ha. Det handlar om att inte känna sig hemma.

Jag var 16 år när jag insåg att jag attraherades av tjejer, men kom inte ut för min familj förrän jag var 24.

Åtta år alltså. 

Däremellan pendlade jag mellan att tro att alla kände som jag, en sexuell attraktion till alla oavsett kön, klassikern "det är bara en fas", att jag inbillar mig och att min bisexualitet inte alls behövdes upptäckas. Men ibland låg jag med hjärtat i halsgropen, övertygad om att jag var helt gay och sökte stödgrupper.

Så visst kan det vara förvirrande. 

Men det beror inte på oss. Det beror på er.

Malin Nilsson är reporter och sexpert på Nyheter24. Läs hennes tidigare krönikor:

Därför känner jag mig stark när jag får smisk

Bästa tipsen: Så får jag en kille att vilja ligga med mig flera gånger

Nu räcker det – släng ut alla män från festivaler

Den "nya sextrenden" stealthing är våldtäkt

Bara för att vi snackar sex betyder det inte att jag vill ligga

Det här är till er killar som ber er tjej svälja – men sen vägrar kyssa henne 

Nej, William och Noora i Skam är inte ett "gulligt" par 

Killar, skärp er – sluta komma för tidigt 

Ja, jag har flickvän men jag ligger med andra ändå

Du kan även följa henne på Twitter här.

Glöm inte att ladda ner vår app för att få full koll på de senaste nyheterna. Finns på Google Play och App Store.