Experten: Därför kan blocket med färre röster vinna valet
På söndagen är det dags för val i Sverige och enligt opinionsmätningarna lär det bli rysarjämnt mellan blocken. Faktum är att årets val, för första gången, skulle kunna sluta med att blocket med färre röster faktiskt vinner och det beror på hur valsystemet ser ut.
I Sverige har vi vad som kallas ett proportionellt valsystem, vilket innebär att fördelningen av mandat, i så stor utsträckning som möjligt, ska reflektera hur stor andel av rösterna som respektive parti fått.
Men även denna metod kan faktiskt resultera i en mandatfördelning som inte helt och hållet överensstämmer med det svenska folkets röster, rapporterar SvD.
Partiernas valresultat avrundas
Hur kommer det sig då? Jo, varje parti kan inte få exakt lika stor andel mandat som andelen röster de fått. I SvD exemplifierar man med hur ett parti, som fått tio procent av rösterna, inte kan få 34,9 mandat av de 349 tillgängliga. I stället rundas det av uppåt till 35 mandat – 10,03 procent av platserna i den svenska riksdagen.
Om det blir så pass jämnt som opinionsundersökningarna indikerar i årets val kan totalen av avrundningarna, som antingen kan ske uppåt eller neråt, bli avgörande för blocken, enligt Svante Linusson som är matematikprofessor på KTH.
Matematikprofessorn: "Fifty-fifty"
Hur pass stor är risken då att blocket som fått färre röster ändå får flera mandat och därmed vinner?
För SvD uppger Svante Linusson att om blocken består, med fyra partier i varje, och det skiljer sig 10 000 röster mellan regeringsunderlagen, då är sannolikheten en på fyra att de med minst antal röster ändå får flest mandat – på grund av att de har tur med avrundningen.
– Om det bara skiljer 2 000–3 000 röster, som det gjorde för lotteririksdagen 1973, då är det faktiskt i princip fifty-fifty vilken partigrupp som får majoriteten av mandaten i riksdagen, säger han till tidningen.
