Det vill regeringen, som nu lägger fram flera förslag på lagändringar som rör barn och unga som misstänks för brott.
I dag har polisen begränsade möjligheter att göra kroppsvisitationer samt husrannsakan hemma hos barn som inte är straffmyndiga, eftersom det krävs särskilda skäl. I praktiken innebär det att polisen oftast bara får ingripa vid misstanke om allvarligare brott.
Klicka här för att följa oss på GoogleStulen mobil
Polisen har till exempel pekat på att man kan vara förhindrad att göra en husrannsakan hos en 14-åring som påträffas med narkotika även om man misstänker att det finns mer i hemmet. Inte heller får man göra en kroppsvisitation av en 13-åring som misstänks ha stulit en mobiltelefon i syfte att söka efter mobilen.
Regeringen föreslår nu att kravet på särskilda skäl vid husrannsakan och kroppsvisitation av barn under 15 år tas bort. På så sätt ska polisen enklare kunna säkra bevisning i form av till exempel stöldgods eller narkotika hos barnen.
”Med de här förslagen både stärker vi möjligheterna att utreda brott som begås av barn, och skyddar barn från att dras in i kriminalitet”, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) i en kommentar.
De möjligheter polisen redan i dag har att kroppsvisitera eller göra husrannsakan hos barn under 15 år - om de misstänks ha vapen, sprängmedel eller större mängder narkotika - påverkas inte.
Häkta längre
Regeringen föreslår också att tiden som en misstänkt under 18 år ska kunna sitta häktad förlängs från tre månader till fem månader. Detta eftersom utredningarna, i takt med att allt fler unga begår gängdåd, uppges ha blivit mer komplexa och tidskrävande.
Brottsförebyggande rådet har dock varnat för att det finns en risk att utredningar bedrivs mindre effektivt om tidsgränsen förlängs, och bland andra Unicef har pekat på att Sverige redan tidigare fått kritik av FN för långa häktningstider.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli i år. Det är samtidigt som straffmyndighetsåldern för grova brott kan sänkas till 13 år, enligt regeringens förslag.
.jpg)
