I helikopterhangaren på fregatten Amiral Ronarc’h står två franska sjömän och värmer händerna på ett strykjärn. Det är minusgrader och iskall snålblåst i Göteborgs hamn, och de vita dukarna som ska strykas inför ambassadörens besök ombord förblir skrynkliga.
— Vi var nyligen i Norge, uppe vid polcirkeln, och det var varmare där tack vare havsströmmarna, säger kapten Nicolas Guiraud.
Klicka här för att följa oss på GoogleDen 122 meter långa, splitternya Amiral Ronarc’h är ute på sin ”shakedown”, en längre jungfruresa där alla system ska testas innan fartyget kan bli operativt i det franska försvaret. Men besöket i Göteborg är ingen artighetsvisit.
Ministern: Beslut under våren
Sedan 2021 har Försvarets materielverk, FMV, jobbat med att upphandla nya större ytstridsfartyg och nu är man inne på slutspurten.
— Vi hoppas kunna fatta ett beslut under våren och vi är i dialog med Frankrike, Storbritannien och Spanien, säger försvarsminister Pål Jonson (M) till TT.
Han trycker särskilt på att Sverige behöver stärka sitt luftförsvar.
— Genom att upphandla luftvärnsfregatter får vi ett bättre skydd för Sverige kopplat till inkommande ballistiska robotar eller kryssningsrobotar.
Fregatterna, som ska bli fyra till antalet, blir betydligt större än de 70 meter långa Visbykorvetterna som för närvarande är Sveriges största ytstridsfartyg. Fregatterna kommer därmed kunna hålla sig längre ut till havs och kan med egna luftvärnsrobotar skydda ett större område, inte bara det egna fartyget. De blir dessutom bättre på ubåtsjakt eftersom de kan ha en helikopter ombord.
40-60 miljarder kronor
Prislappen är än så länge okänd, men Johan Granlund på Försvarshögskolan uppskattar att affären kan landa på mellan 40 och 60 miljarder kronor.
Franska Naval Group är med sin FDI-fregatt en av anbudsgivarna. Guillaume Weisrock, försäljningsansvarig på företaget, säger att Grekland redan beställt fyra och att Frankrike har totalt fem egna på gång.
En FDI-fregatt kan utrustas med 32 robotar av typen Aster 30.
— Aster 30 är ett krav från FMV när de ska välja nästa generations fregatt, säger Weisrock.
FMV vill att den första fregatten ska kunna levereras redan 2030.
Även Spanien har gjort en charmoffensiv med sitt Natoflaggskepp Almirante Juan de Borbón. Fregatten, som tillverkas av spanska Navantia, var på besök i Stockholm i slutet av januari.
Men det är inte ett sådant fartyg utan ett ännu nyare, av modellen Alfa 4 000, som erbjuds Sverige.
— Vi kan leverera två skepp 2030 och två till 2031. Vår huvudsakliga kapacitet är luftförsvar, men också ubåtsjakt. Vi har erfarenhet av att bygga skepp för de här vattnen, sade Juan de la Cueva, kommersiell chef på Navantia, till Dagens Nyheter i samband med besöket.
Experten: ”Ungefär samma”
Men när det kommer till kritan är det ingen större skillnad på de olika fartygen, menar Johan Granlund på Försvarshögskolan.
— De är av ungefär samma storlek och har ungefär samma kompetens, säger han.
Det som skiljer dem åt är i stället hur långt utvecklingen och tillverkningen kommit.
— Det franska erbjudandet finns färdigt. Det brittiska förslaget sjösätter man den första av om ungefär ett år, eller i höst, tror jag. Och det spanska alternativet finns överhuvudtaget inte, det är fortfarande en design, säger Johan Granlund.
Men det är inte alltid så enkelt. Affärer av den magnituden rymmer ofta politiska aspekter som kan påverka det slutgiltiga priset.
— Man köper inte bara system, man köper vänskap kan man säga, säger Johan Granlund och fortsätter:
— Det har varit väldigt mycket samtal mellan den svenska försvarsledningen och regeringen med Frankrike och med Storbritannien, men inte alls på samma nivå med Spanien. Det är intressant.
Ambassadören vill se partnerskap
I farleden utanför Göteborgs hamn möts ett containerfartyg och en Stena Line-färja. Ett stenkast bort visar kapten Nicolas Guiraud upp vapensystemen ombord på Amiral Ronarc’h.
På kommandobryggan talar Frankrikes ambassadör Thierry Carlier länge om just vänskapen och samarbetet mellan Frankrike och Sverige.
— I det nuvarande geopolitiska läget är det av största vikt att vi har självständiga försvarsindustrier och att vi blir mer autonoma gentemot USA, säger han.
