Bolagets mål är att ta anläggningen i drift inom tio år.
— Kärnkraft på nya platser stärker både Sveriges och Europas motståndskraft. Det stärker också energiförsörjningen regionalt, säger Johan Britz (L), vikarierande klimat- och miljöminister, sedan han tagit emot Blykallas ansökan.
Återkommande effektbrist
Om det blir grönt ljus från regeringen och kommunen, ska projektet även prövas av Mark- och miljödomstolen och Strålsäkerhetsmyndigheten.
De sex blykylda små och modulära reaktorerna (SMR) i Norrsundet som Blykalla vill bygga skulle enligt bolagets vd Jacob Stedman ha en total effekt på 330 megawatt. Det motsvarar elkonsumtionen hos 150 000 hushåll.
Blykylningstekniken utvecklades i Sovjetunionen i slutet av 1950-talet och under 1960-talet. Den har bland annat använts i atomdrivna ubåtar.
— Norrsundet har alla förutsättningar: avskilt läge, hamn för transporter, närhet till regionnätet, en strategisk position mellan elområde 2 och 3, säger Stedman.
Han tillägger att Gävle dessutom ”lider av en återkommande effektbrist”.
Ansöka om finansiering
Kostnadskalkylen för sex SMR-reaktorer vill Stedman inte gå in på.
— Vi har inte i dag gått ut med kostnaden, men vi kommer parallellt att inleda en process med Finansdepartementet där vi kommer ansöka om den finansieringsmekanism som man tagit fram. Och i samband med den processen så kommer vi kunna berätta mer om kostnadsbilden.
Britz vill inte heller diskutera prislappen.
— Att investera i kärnkraft är väldigt kostsamt i början, men sedan blir det väldigt hög avkastning över tid, säger den vikarierande ministern.
På frågan om vad de satsningar på ny kärnkraft som regeringen vill se framåt kommer att kosta skattebetalarna svarar Britz:
— Förhoppningsvis inte särskilt mycket. Men den största kostnaden skattebetalarna bär är när vi inte har effekt så att vi kan elektrifiera transportsektorn, göra oss oberoende av fossila bränslen från Mellanöstern eller – för den delen – investera i svensk industri.
