Elektronikskatten, som infördes 2017, kallas formellt för skatt för kemikalier i viss elektronik. Skattens syfte är att minska tillförseln av farliga ämnen, mer specifikt flamskyddsmedel, i människors hem, enligt regeringen.
Den berör både vitvaror som kyl, frys och diskmaskin samt hemelektronik som tv-apparater, skärmar och spelkonsoler. Nästan varje år sedan 2017 har skatten höjts – och 2026 är det dags igen.
Missa inget viktigt, följ oss på Google
Elektronikskatten påverkar slutpriset
Elektronikskatten är en så kallad punktskatt och baseras inte på kemikaliehalten i en produkt, utan på elektronikvarornas vikt.
I år ligger skattesatserna på runt 12,33 kronor per kilo för vitvaror och 179,33 kronor per kilo för övrig elektronik. Skatten betalas av tillverkare, importörer eller grossister – men kostnaden skickas i praktiken vidare till konsumenterna via priset.
Så mycket höjs elektronikskatten 2026
Den 1 januari kommer elektronikskatten att höjas med 0,7 procent, något branschorganisationen Elektronikbranschen belyser i ett pressmeddelande.
Kostnaden går upp till 12,42 kronor per kilo för vitvaror och 180,71 kronor per kilo för övrig elektronik. Samtidigt går maxbeloppet från 548,21 kronor till 552,27 kronor per vara.
Detta innebär att större elektronikprodukter från och med årsskiftet kan kosta så mycket som 690 kronor, inklusive moms, mer än om skatten inte hade funnits. Totalt sedan 2017 har elektronikskatten höjts med 73 procent.
Elektronikskatten kritiseras: "Den måste tas bort"
Elektronikskatten har länge mötts av kritik, inte minst från Elektronikbranschen som varit med och tagit fram en rapport vid namn "Den ohållbara elektronikskatten" tillsammans med bland annat Applia och TechSverige. I rapporten kritiseras skatten för att inte gynna miljön och slå hårt mot svenska jobb, investeringar och konkurrenskraft.
Branschorganisationen vidhåller sin kritiska hållning gentemot skatten i pressmeddelandet om 2026 års höjning.
– Hushåll och företag är pressade och ändå lägger staten en extra skatt på vardagens teknik. Elektronikskatten snedvrider konkurrensen, är administrativt betungande och saknar positiva miljöeffekter. Trots det har regeringen valt att i flera led försvåra för företag i form av höjda skattenivåer och ökad administration. Den måste tas bort – inte höjas, säger Pernilla Enebrink, vd för ElektronikBranschen.
