Svenska kontorsarbetare utmärker sig genom en stark skepsis mot barns användning av AI. Enligt en ny nordisk undersökning, utförd av Sifo på uppdrag av Solita, vill majoriteten nu se en åldersgräns på 16 år för tekniken – allt medan de vuxnas egen användning skjuter i höjden.
Rapporten belyser en utbredd oro kring barns digitala mognad. Hela 80 till 82 procent av de tillfrågade i Sverige, Finland och Danmark anser att barn under 13 år överhuvudtaget inte ska nyttja AI-verktyg, och endast sex procent tycker att det är acceptabelt för barn under tio år.
Sverige är dock det land som sticker ut med den i särklass mest restriktiva hållningen. Här anser 15 procent att barn aldrig bör få tillgång till tekniken, vilket kan jämföras med 9 procent i Danmark och 10 procent i Finland. Den ålder som flest respondenter (omkring 38 till 40 procent) pekar ut som en rimlig tröskel är 16 år.
En paradoxal utveckling på arbetsmarknaden
Parallellt med motståndet mot att låta unga utforska tekniken har svenskarnas egen AI-användning på arbetsplatsen exploderat.
På ett enda år har andelen kontorsarbetare som använder AI dagligen trefaldigats, från fyra till 14 procent. Den totala användningen i yrkesgruppen har under samma period mer än fördubblats och ligger nu på 53 procent.
Krav på skolans roll
Den internationella debatten om ungas digitala vanor är intensiv. I Australien har sociala medier nyligen förbjudits för unga under 16 år, och i Sverige har regeringen tillsatt en utredning för att se över frågan. Oavsett eventuella lagändringar är AI redan en del av barnens vardag i hemmet.
Susanne Kjällander, docent i förskoledidaktik vid Stockholms universitet, framhåller i rapporten att skolan därför måste ta ett betydligt större ansvar för att vägleda eleverna.
Målet är att utbilda dem till säkra och kritiskt tänkande medborgare som kan hantera tekniken ansvarsfullt i framtiden.
