Specialisten svarar: Myter och sanningar om fillers

Fillers har blivit ungefär lika vanligt och normaliserat som att gå till frisören. Allt fler kända ansikten visar upp sina nya läppar och släta pannor.

En omtalad influencer som inte är okänd för att gilla botox och fillers är Paulina "Paow" Danielsson, som bland annat har opererat näsan och till och med lagt sig under kniven för att få till magrutor, något Nyheter24 rapporterat om här.

Men hur riskabelt är det egentligen med fillers?

Den frågan har Nyheter24 ställt Amanda Siberg, legitimerad sjuksköterska på Amandakliniken och specialist inom estetiska behandlingar, för att reda ut vad som är sant och vad som faktiskt inte stämmer med fillers.

Fillers går aldrig ur utan förflyttar sig i kroppen

Amanda berättar att det finns olika typer av fillers, men att den som är gjord med så kallad hyaluronsyra, något hon menar är en naturlig fuktbindare i kroppen, integreras med vävnaden och ligger där tills den successivt bryts ned. Då vandrar den inte runt.

– Men, det finns andra typer av fillers som inte är av bra kvalitet och innehåller andra typer av ämnen som kan bete sig annorlunda i huden och har man fel teknik så kan ju fillers hamna på fel ställen. Så man kan lägga den så att den migrerar iväg en bit liten bit i vävnaden, till exempel, eller att den sätts på ett ställe som inte är lämpligt. Så jag skulle säga nej. En bra kvalitativ filler med rätt teknik sätter sig i vävnaden där den ska sitta och så sitter den där tills den bryts ned.

Hos vissa personer kan fillers vandra upp i läppen, något Amanda benämner som "snusläpp". Hon menar att det då beror på val av fillers, vilken behandlare man gått till, hur djupt de lägger och mängden de sprutar in

Personer utan behörighet kan injicera fillers

Nyheter24 skrev förra året en artikel om regeringens förslag på skärpta regler och krav när det gäller vilka som får vara behöriga för att utföra injiceringar av fillers och botox. Lagförslaget blev verklighet så sent som 1 juli i år, något Amanda hänvisar till:

– Det lagen säger är att du behöver vara legitimerad sjuksköterska, läkare eller tandläkare. Ingen annan får injicera. Nu finns den lagen, men den har ju inte funnits innan. Så det städar ju upp branschen en aning och det blir säkrare för dem som vill göra behandlingar.

Det är dåligt för kroppen

På frågan om det är en myt eller sanning att fillers är dåligt för kroppen, återgår Amanda till essensen i att använda sig av bra kvalitet.

– Går du till en legitimerad och erfaren behandlare som använder en väldokumenterad filler så är fillers säkert att använda. Det vill säga, en filler som innehåller fuktbindaren hyaluronsyra som kroppen tappar med åldern.

Hon är dock noggrann med att påpeka att injicering av fillers ökar risken för infektion. Dock hänger mycket av ansvaret hos behandlaren. Uppföljning och kontakt efter behandling och noggrann information om vad som ska göras om en infektion eller annan biverkan uppstår är avgörande för hur säker din behandling är.

Man kan bli immun

– Fillers kan du inte bli immun mot. Det finns ju individuella skillnader hur fort man omsätter fillers, det vill säga hur fort det bryts ned. Men det är också så att ju fler gånger du har gjort fillers, desto bättre sitter det. Men när det gäller botox så rekommenderas det att inte göra det mer än var tredje månad. Där finns en risk för att få en immunitet, det vill säga att botoxen inte ger samma effekt längre.

Amanda menar att botox kan leda till immunitet likt de antikroppar vi människor kan få mot vissa ämnen, även om det är ovanligt. Risken ökar däremot om du gör botox varje månad under en tid. I höga doser kan botox till och med vara dödligt. Men den dos som används för att släta ut rynkor är mikroskopisk och verkar bara lokalt. 

Det är beroendeframkallande

Att personer som en gång testat fillers får försmak på det är ingenting ovanligt. Amanda menar att ett beroende då kan skapas psykiskt, men inte fysiskt.

– Det är klart att du kan känna ett behov av att ta bort rynkor om du har börjat och känner att du vill fortsätta. Men ett rent fysiskt beroende finns inte. Men det är klart att man kan känna att man vill upprätthålla det man har fortsatt på, så kan det vara.

Hon nämner också att det händer att folk blir fartblinda och inte längre ser när det räcker.

– Där, återigen, handlar det om att man går till någon behandlare som tar det estetiska ansvaret och säger "stopp, nu är det snyggt, du ska inte göra mer", så att man går till en läkare man kan lita på med det. Det kan vara svårt själv att veta om det räcker eller inte, avslutar hon i intervjun med Nyheter24.