Allt om Transnistrien: Styret, kriget och befolkningen

Den 24 februari invaderade ryska styrkor Ukraina och tusentals människor har dött i det fullskaliga krig som nu pågår i landet. 

Samtidigt växer oron för att kriget ska ta sig utanför de ukrainska gränserna och återkommande pekas en särskild region ut som Rysslands nästa mål: Transnistrien i Moldavien. 

Med hjälp av Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet, reder Nyheter24 ut allt om utbrytarrepubliken och dess relationer.

Vad är Transnistrien och var ligger det?

– Transnistrien är en så kallad utbrytarrepublik i Moldavien. Den ligger i östra Moldavien, i princip inklämd mellan floden Dnestr och Ukraina, förklarar Jakob Hedenskog och fortsätter:

– Transnistrien bröt sig ur Moldavien i början av 1990-talet i samband med Sovjetunionens fall, efter ett kort krig mot den moldaviska centralmakten. 

Hur ser Transnistriens befolkning ut?

Utbrytarrepubliken har omkring 400 000 invånare och bland dessa finns det i huvudsak tre etniska grupper: ryssar, moldaver och ukrainare.

– Ryssarna och moldaverna är knappt 30 procent vardera och ukrainarna drygt 20 procent, konstaterar Jakob Hedenskog.

Varför bröt sig Transnistrien ut ur Moldavien?

Jakob Hedenskog beskriver hur den ”utlösande faktorn” till konflikten mellan Transnistrien och centralmakten i Moldavien var ett beslut i det moldaviska parlamentet.

Mer specifikt ville man, i den dåvarande sovjetrepubliken Moldavien, göra moldaviska till landets enda officiella språk och se till att moldaviska endast skulle skrivas med det latinska alfabetet som i rumänskan, snarare än med kyrilliska bokstäver som i ryskan. 

Detta väckte starka känslor bland landets slaviska befolkning bestående av ryssar och ukrainare.

– Områdets slaviska grupper kände sig hotade och befarade att detta var ett första steg till att ansluta Moldavien till Rumänien. Moldaviska och rumänska är i praktiken samma språk, säger Hedenskog.

– Trots detta kan man inte säga att konflikten var etnisk i första hand. Egentligen handlade det mer om makten över de ekonomiska tillgångarna i Transnistrien eftersom det var den mer industrialiserade delen av Moldavien, som i övrigt är ett mer utpräglat jordbruksland.

När utropades självständighet i Transnistrien?

– Efter att ha arrangerat en folkomröstning utropades självständighet i Transnistrien i september 1990, berättar Jakob Hedenskog.

Två år senare utbröt vad Hedenskog beskriver som ”ett kort och blodigt krig” mellan separatister i Transnistrien och centralmakten i landet, men den 21 juli 1992 nåddes eldupphör – frammedlat av Rysslands dåvarande president Boris Jeltsin. 

– Ryska trupper, stationerade i Transnistrien sedan sovjettiden, hade blandat sig i striderna på den transnistriska separatistsidan, vilket blev avgörande för krigets utfall. Sedan 1992 gäller i princip alltjämt vapenvila mellan parterna, men något riktigt fredsavtal har inte kommit till, säger Hedenskog.

Styret i Transnistrien och deras mål

– Separatisterna i Transnistrien har ett eget parlament, sin egen president, regering och en egen valuta och det mesta annat som en självständig stat brukar ha, men det är inte erkänt som en egen stat, säger Jakob Hedenskog.

Vidare berättar Hedenskog hur makthavarna i utbrytarrepubliken flera gånger försökt påvisa stödet för självständighet.

– Myndigheterna i Transnistrien har två gånger arrangerat så kallade ”folkomröstningar”, den senaste 2006, som påstods ha visat stort stöd för fortsatt självständighet med associering med Ryska Federationen. Likväl kan man inte dra för stora växlar på detta eftersom Transnistrien inte är en verklig demokrati.      

Relationen mellan Transnistrien och Ryssland

Enligt Jakob Hedenskog har Transnistrien, vid upprepade tillfällen, uttryckt en önskan om att ansluta till den Ryska Federationen – men utan framgång.

– Ett avgörande hinder är ju att Transnistrien inte gränsar till Ryssland. Ryssland har inte heller erkänt Transnistriens ”självständighet”, i motsats till andra så kallade utbrytarrepubliker som Sydossetien och Abchazien i Georgien eller de två så kallade ”folkrepublikerna” i östra Ukraina, utan använder Transnistrien som ett maktmedel att påverka Moldavien och förhindra Moldavien att närma sig västmakterna. 

Ryssland har dock fortsatt, sedan sovjettiden, en militär närvaro i Transnistrien.

– Man har fortfarande trupper kvar i Transnistrien, en så kallad operativ grupp på cirka 1 500 man, som befinner sig där mot den moldaviska regeringens vilja, säger Hedenskog och fortsätter:

– Det finns också fredsbevarande trupper från Ryssland, Moldavien och Transnistrien som tillsammans kontrollerar att vapenvilan upprätthålls.

Moldaviens syn på Transnistrien

– Från moldavisk sida vill man att Transnistrien ska återgå till Moldavien, säger Jakob Hedenskog och fortsätter avslutningsvis:

– Ryssland föreslog 2003 att Moldavien skulle bli en federal stat, där Transnistrien skulle ges en hög grad av autonomi. Men förslaget innehöll också att ryska trupper skulle fortsätta vara kvar och att Transnistrien skulle ges möjlighet till veto i moldavisk utrikespolitik, så förslaget accepterades inte av Moldavien.