Irans kärnenergiprogram har fått sig en rejäl törn efter helgens amerikanska attacker mot anrikningsanläggningarna Fordo och Natanz och det tekniska centret Isfahan.
En talesperson för iranska UD, Esmaeil Baghaei, medgav under onsdagen att det rör sig om ”svåra skador”, men utan att vilja gå in på detaljer, enligt nyhetsbyrån AP.
Fredrik Nielsen, kärnvapenforskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), säger att anläggningarna helt säkert är tagna ur drift för en tid framöver:
— Elförsörjningen är utslagen, vägar är förstörda och ingångar till anläggningarna likaså, säger han.
Bristande tekniska förmågor?
FN:s atomenergiorgan IAEA bedömer att Iran har omkring 400 kilo uran som anrikats upp till 60 procent. För att uranet ska kunna användas i vapen behöver det nå en anrikningsgrad på 90 procent, vilket är endast några få tekniska steg bort.
Fredrik Nielsen säger att det inte med säkerhet går att säga om det är bristande tekniska förmågor eller ett aktivt val från Irans håll att inte ta de sista stegen i anrikningsprocessen. Om det är ett aktivt val tror han att röster nu höjs i landet för att anrika fullt ut.
— De tekniska förutsättningarna har försämrats, men intentionerna att utveckla kärnvapen har säkert ökat, säger Fredrik Nielsen.
Behöver anläggning
Oavsett skadeläge på anläggningarna så kan uranet ha flyttats till annan plats. Kanske till och med en hemlig anläggning där det kan anrikas fullt ut. Fredrik Nielsen säger att inget tyder på att Iran har hemliga anrikningsanläggningar, men han skulle inte bli förvånad om motsatsen bevisas.
— Iran har en historik av att inte uppge var de har sina anläggningar.
— För att anrika uranet behöver man en anläggning, men den behöver inte vara stor. Det skulle räcka med lite anrikningsförmåga för att ta det den sista biten. I så fall skulle det kunna handla om en väldigt kort tid, kanske veckor. Men det är inte troligt, säger Fredrik Nielsen och fortsätter:
— Det troligaste scenariot är att de inte utvecklar kärnvapen i dagarna.
