Målet för de ryska drönarna var en militärbas i Polen, uppger Natokällor för den tyska tidningen Der Spiegel. Peter Haldén, docent och universitetslektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, poängterar att alla uppgifter just nu är ganska lösa, men han tror inte att Ryssland tänkte sig att drönarna skulle nå målet, med tanke på antalet drönare som skickats dit.
— Det är lite som att man slår i luften mot någon. Man kommer inte att träffa, men det kommer att skrämma. För om man verkligen hade velat förstöra någonting på marken hade man haft betydligt fler drönare i luften, säger han.
Politiska signaler
— Man kan ju få olika effekter med militära medel. Dels att man förstör saker, men man kan också ge politiska signaler.
Det här är inte ett särskilt ovanligt beteende från Ryssland, säger Peter Haldén. Att agera för att testa följderna.
— Det kan ju vara ett test av militär förmåga – hur snabbt kommer flygplanen upp i luften? Vad gör de rent konkret? Men sedan är det ju också ett test av politisk eller strategisk vilja och förmåga, säger han.
”Superfarlig väg”
Nu är frågan hur militäralliansen Nato ska svara – med något liknande eller med något helt annat? Ett hårdare svar skulle innebära en eskalering.
— Att ge ett hårdare svar är en superfarlig väg att gå. Men att inte göra någonting är varken bra eller sannolikt.
.jpg)