Guillaume, 26 år, firade in det nya året med sina vänner på en restaurang i centrala Crans-Montana. När klockan närmade sig halv två på natten delade kompisgänget på sig. Guillaume – som inte vill ha med sitt efternamn – och en vän bestämde sig för att gå mot baren Le Constellation.
När de kom dit möttes de av fruktansvärda scener – människor som kastade stolar och bord mot fönsterrutorna, folk som försökte tränga sig ut genom den lilla dörren, kroppar som låg på marken helt sönderbrända.
Klicka här för att följa oss på Google— De var döda, de hade ingen hud, inga ansikten kvar, säger han med darrande röst.
Han och hans vän såg en man som var sönderbränd men fortfarande vid liv.
— Han skakade av köld, det var iskallt ute. Vi hjälpte honom till en byggnad och försökte värma honom tills ambulansmännen kom och hämtade honom, berättar han.
Guillaume, som har bott i Crans-Montana större delen av sitt liv, har svårt att prata om det han upplevde. Han är bekant med flera av de som jobbar på baren. Han brukade ofta gå dit efter jobbet på kvällarna. Nu vet han inte om de har överlevt.
— Scenerna utanför baren kommer tillbaka till mig, det är skräckbilder, jag kommer aldrig att glömma det. Det är värre i dag än i går, säger han och tillägger:
— Crans-Montana är mitt liv, det är mitt allt. Nu vet jag inte vad som kommer att hända.
.jpg)