Frågorna är många efter USA:s tillfångatagande av den venezuelanske ledaren Nicolás Maduro i helgen. I länder och områden som Donald Trump mer eller mindre öppet hotat – exempelvis Grönland, Colombia och Panama – är oron stor.
Magnus Christiansson, forskare vid institutionen för krigsvetenskap på FHS, menar att ”en helt absurd situation” uppstått, och pekar på USA-presidentens tongångar i samband med Venezuela-anfallet i lördags.
Klicka här för att följa oss på Google— Han står ju öppet själv och diskuterar vilka länder som kan bli framtida mål. Det är ungefär som om Trump satt på en restaurang och hade en meny framför sig.
Framhävde Panama
Christiansson betonar att omständigheterna är väldigt olika för de aktuella, utsatta länderna. Grönland är ett särfall, och tillhör Natoallierade Danmark.
Bland latinamerikanska länder står Kuba Venezuela nära, men har å andra sidan inte alls lika stora oljereserver som skulle kunna locka. I Colombia väntar presidentval om några månader, så där kan USA mycket väl få en mer vänligt sinnad president utan att behöva göra något.
Men ett land som framhävdes väldigt tydligt redan i den då nytillträdde presidentens State of the union-tal i mars förra året är lilla Panama, med den för global handel så viktiga kanalen mellan världshaven.
— Vi tar tillbaka den, sade Trump då som ett konstaterande löfte om Panamakanalen.
Kan inte stå emot
Kanalen är geopolitik på högsta nivå. I och med att Hongkong-företaget CK Hutchison kontrollerar hamnterminaler där ses Panama som en avgörande spelbricka mellan supermakterna USA och Kina.
Hittills har inte så mycket hänt i den frågan. Men Christiansson tror att USA:s militär kan ha förberett en mängd olika scenarier för Panama och andra målsättningar som presidenten pekat ut.
— Det skulle inte förvåna mig om det finns operationsplaner för alla de här prioriterade områdena. Där man kan lägga fram olika möjligheter för presidenten om vad man kan åstadkomma.
— Alltså, det finns ju ingen av de här länderna som kan stå emot USA:s samlade militära styrka.
