Nyheter24
Annons

Vittnen i Iran: Liksäckarna tog slut när nätet släcktes

Publicerad: 28 jan. 2026, kl. 05:45
Iranier protesterar mot det islamistiska styret i Teheran den 9 januari. Foto: UGC via AP/TT
Läs mer från Nyheter24 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfrittPrenumerera

Torsdag den 8 januari har Irans protester rasat i tolv dagar. Luften är elektrisk, fylld av hopp om förändring.

I Teheran samlas 33-årige Hasan och hans vänner. För CNN beskriver han en känsla av att revolutionen står för dörren, att folket faktiskt kan göra skillnad den här gången. Men också en växande ilska.

— Folk är så arga. De vill bara vara på gatorna, säger han.

Sedan blir allt svart. Klockan 20 stryps internet och telefoni, vilket skär av 92 miljoner iranier från omvärlden.

Civilklädd skytt

Bara minuter senare börjar skotten eka, skriver en anonym läkare i Teheran i The Guardian. Sjukhuset fylls snabbare än de kan hantera. Patienterna som strömmar in har skjutits med skarp ammunition, många på nära håll. Utanför operationssalen hörs tunga maskingevär.

Annons

”Allt eftersom natten fortskred blev det omöjligt att ens tänka på att räkna de döda”, skriver läkaren.

Liksäckar vid det kriminaltekniska centret Kahrizak i utkanten av Teheran. Beskuren stillbild från ett videoklipp filmat runt den 10 januari.
Liksäckar vid det kriminaltekniska centret Kahrizak i utkanten av Teheran. Beskuren stillbild från ett videoklipp filmat runt den 10 januari.

I nordvästra Teheran står Kiarash mitt i folkhavet. Demonstranterna ropar ”död åt Khamenei” när han hör ett knäppande ljud – ”tap, tap, tap” – och människor börjar kollapsa. Skytten är civilklädd, berättar Kiarash för Sky News.

Tvåbarnsmamman Nasim Pouraghayee protesterar också i nordvästra Teheran. Plötsligt faller hon till marken och börjar kräkas blod. Hon har skjutits i nacken och dör kort därefter, berättar en kusin för The New York Times.

I norra Iran går vårdpersonal runt i stövlar kvällen den 8 januari, berättar en läkare i ett röstmeddelande som franska Le Monde tagit del av – det är ”så mycket blod på golven”.

Betala för kvarlevor

Tillslagen är systematiska, visar vittnesmål från städer över hela Iran: Isfahan, Mashhad, Kermanshah, Karaj, Shiraz.

I södra Iran ser Omid hur säkerhetsstyrkor öppnar eld med automatgevär rakt mot demonstranterna. Folk faller där de står, berättar han för BBC. I Rasht nära Kaspiska havet skjuter säkerhetsstyrkor den 8 januari rakt in i en eldhärjad basar med kalasjnikovs, berättar demonstranten Saman för The Washington Post.

Irans högsta ledare, ayatolla Ali Khamenei, har medgett att "tusentals" människor dödats under protesterna i landet. Bild från Teheran den 17 januari.
Irans högsta ledare, ayatolla Ali Khamenei, har medgett att "tusentals" människor dödats under protesterna i landet. Bild från Teheran den 17 januari.

I skydd av mörkläggningen begås vad som beskrivs som den värsta massakern sedan åren runt den islamiska revolutionen 1979. Den 8 och 9 januari dödas så många att det inte finns kapacitet att ta hand om kropparna. Liksäckar tar slut och ambulanser ersätts av lastbilar, uppger källor inom Irans hälsodepartement för Time.

Den 10 januari och dagarna framåt samlas anhöriga vid bårhus och begravningsplatser. Videor visar liksäckar på rad – i några fall på hög. Vissa tvingas betala en ”ammunitionsavgift” för att få ta hem sina anhörigas kvarlevor, uppger FN:s råd för mänskliga rättigheter.

Fakta: Protesterna i Iran

Protestvågen tar sin början i slutet av december 2025, när butiksägare ger sig ut på gatorna för att visa sitt missnöje med skenande kostnader och sänkt levnadsstandard. Strejken bottnar i den usla ekonomin med skyhög inflation och en valuta, rialen, som kollapsat.

Snabbt växer protesterna i omfång och omfattar snart hela landet. Likt protestvågen efter Mahsa Zhina Aminis död i den så kallade moralpolisens händer 2022 riktas ilskan mot regimen i stort.

Kvällen den 8 januari blockerar regimen tillgång till internet och telefoni i hela landet. Sedan dödas tusentals demonstranter och andra civila och ytterligare tusentals skadas. De värsta nedslagen sker 8–9 januari, enligt vittnesmål inifrån Iran och människorättsorganisationer i exil. Även medlemmar ur säkerhetsstyrkorna dödas och skadas.

Protesterna eldas på av USA:s president Donald Trump, som upprepat uppmanar demonstranterna att fortsätta gå ut på gatorna och lovar att komma till deras räddning om regimen svarar med våld. USA har dock inte ingripit.

Den 27 januari är internet fortfarande till största del nedsläckt, enligt internetövervakaren Netblocks.

På grund av nedstängningen finns inga definitiva siffror över hur många som dödats. Irans högste ledare, ayatolla Ali Khamenei, har medgett att det handlar om "tusentals". Källor inom Irans hälsodepartement, liksom läkare i landet, har till olika medier uppgett att dödstalet kan överstiga 30 000.

Tiotusentals demonstranter som gripits under protesterna riskerar dödsstraff.

Kommentarer

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons