Söndag 18 Apr
Stockholm

"Militärrådet behåller våldsmonopolet i Egypten"

Amr Moussa, en av de hetaste presidentkandidaterna.
1 av 5
Amr Moussa, en av de hetaste presidentkandidaterna. Foto: Nasser Nasser / AP / SCANPIX
En fyrverkeripjäs briserar under protester den 29 april.
2 av 5
En fyrverkeripjäs briserar under protester den 29 april. Foto: Ahmed Ali / AP / SCANPIX
"Ner med militärstyret", står det på den beväpnade kvinnans niqab.
3 av 5
"Ner med militärstyret", står det på den beväpnade kvinnans niqab. Foto: Fredrik Persson / AP / SCANPIX
En tiggare nedanför affischer som lovar ett slut på fattigdomen. Egyptens ekonomi har blivit sämre efter revolutionen.
4 av 5
En tiggare nedanför affischer som lovar ett slut på fattigdomen. Egyptens ekonomi har blivit sämre efter revolutionen. Foto: Fredrik Persson / AP / SCANPIX
Taggtråd mellan demonstranter och säkerhetsstyrkor efter att elva personer dödades i en demonstration dagen innan.
5 av 5
Taggtråd mellan demonstranter och säkerhetsstyrkor efter att elva personer dödades i en demonstration dagen innan. Foto: Mohammed Asad / AP / SCANPIX

I februari 2011 lämnade diktatorn Hosni Mubarak. Men över ett år senare har ytterst lite förbättrats - och mycket försämrats.

Kommentera
Kopiera länk
Dela
Läs mer
Presidentval i slutet av maj

Den 23-24 maj ska presidentval hållas i Egypten för första gången sedan Mubarak försvann. De hetaste kandidaterna är dels två erfarna män ur det muslimska brödraskapet men även Mubaraks gamle utrikesminister Amr Moussa, som ses som det mer sekulära och liberala alternativet.

Tio kandidater har diskvalificerats av valkommissionen eftersom de inte uppfyllt alla regler. Däribland fanns Omar Suleiman, tidigare vicepresident och chef för underrättelsetjänsten.

KAIRO. Attentat mot kristna kopter, våldsamma protester mot militärrådets styre och dödliga fotbollskravaller. Mer än ett år efter revolutionen är Egypten fortfarande långt från det samhälle som demonstranterna på Tahrirtorget drömde om.

Per Jönsson, Mellanösternexpert på Utrikespolitiska institutet, talar om ett land där situationen för kristna och kvinnor snarare blivit värre efter att diktatorn Hosni Mubarak tvingades bort.

– Militären håller greppet och samtidigt som det finns en stor islamistisk majoritet. Det går inte att utesluta ytterligare våldsamheter även om de kanske kommer från andra håll än 2011, säger han till Nyheter24.

"Kan inte se något konkret som förbättrats"

Den enda riktigt stora positiva förändringen Jönsson sett är en ökad debatt i tidningarna till följd av mer yttrandefrihet och pressfrihet.

– Men i övrigt kan jag inte se något konkret som förändrats till det bättre, säger han.

I stället handlar det främst om att det egyptiska folket efter Mubaraks fall fått tillbaka en känsla av att det faktiskt går att åstadkomma förändringar. Man lyckades få bort diktatorn efter 30 års dödläge.

Militärens löfte inte mycket värt

Trots att Mubarak föll har det militärråd som styrde bakom honom då fortfarande kvar makten. Och Per Jönsson ger inte mycket för det löfte som rådet gett om att lämna över makten till ett civilt styre den 1 juli i år.

– De kommer att behålla sitt våldsmonopol och kontrollen över viktiga ekonomiska intressen. Det är klart att man kan säga att man ska lämna över men det behöver inte betyda någonting i verkligheten, säger han.

Så sent som för två dagar sedan dödades elva personer i våldsamma protester mot militärstyret i landet. Detta efter att "beväpnande män" attackerat folkmassorna.

Kommentera
Kopiera länk
Dela