Inför världsmästerskapet i Japan bestod meritlistan redan av tre stora guldmedaljer: VM i Doha 2019, OS i Tokyo 2021, VM i Budapest 2023.
Succén i Tokyo-VM blev dock av annan kaliber – sett till livet vid sidan.
Klicka här för att följa oss på Google— Jag har förstått hur stort det var för många där i tv-sofforna. Det blev en sådan genomslagskraft här hemma, säger han.
Igenkänd på stan
Daniel Ståhl, som behärskade den långa och blöta diskusfinalen på allra bästa sätt, kastade 70,47 meter i sjätte och sista omgången – och fick en stund senare fira sin ”fjärde globala guldmedalj”, som han själv kallar det.
33-åringen fick dock inte suga på segerns sötma alltför länge i Tokyo. Redan dagen efter väntade en lång resa via Köpenhamn och hem till Malmö.
Men på hemmaplan har diskusstjärnan fått fira framgången i Japan – bland annat med människor han träffar på stan.
— Jag blir igenkänd nästan överallt, det är så otroligt roligt hur många som har sett det jag har gjort och som kommer fram för att gratulera.
Är det mer nu än tidigare, alltså?
— Ja, det är så otroligt häftigt.
Daniel Ståhl gillar uppmärksamheten och har lärt sig att leva med den. Numera vet han också att ett kort stopp för att köpa några få saker är en omöjlighet.
— Om jag ska köpa något snabbt, typ ägg och mjölk, då är det kanske bättre att skicka någon annan, säger han.
Drömmer om Los Angeles
Med tre VM-guld och ett OS-guld har stjärnan lyckats åstadkomma det han allra mest drömde om.
Men drömmarna är inte slut för veteranen.
Karriären fortsätter i samma spår som han och tränare Staffan Jönsson har styrt in på – och siktar på OS i Los Angeles 2028.
— Dit ska vi, säger han.
Siktar du på guld där också?
— Det blir riktigt tufft.
— Jag ska dit och jag har som mål att kasta så långt som möjligt. Jag lovar inget OS-guld på förhand, det gör jag aldrig.
Daniel Ståhl fyller 36 år under OS-året 2028 – men han ser inte sommarspelen på västkusten i USA som en slutdestination på karriären.
— Jag har inget slutdatum.
.jpg)
.jpg)
