Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

KRÖNIKA: Ronaldinho är tillbaka

Sport | 30/09/2008 06:13

Olof Peronius: Nu kan Ka-Pa-Ro bli det nya Gre-No-Li.

Den 7 mars 2006 var jag en av 98 787 som såg åttondelsfinalen i Champions League mellan Barcelona och Chelsea på Camp Nou. Tidigare den kvällen passerade jag Barcelonas stora turiststråk Las Ramblas. Där hade de levande statyerna fått konkurrens av en rosahyad isterbuk ifrån England.

Mannen, vars mage vällde ut ur hans blå Chelseatröja, låg mitt på gatan och juckade på en "Uppblåsbar Barbara" – samtidigt som han sjöng ”Rule Britannia”.

När - en för kvällen magisk Ronaldinho - några timmar senare gled igenom Chelseas backlinje och gjorde målet som tog tog katalanerna vidare till kvartsfinal gladdes jag inte bara för hans skull, utan också över att den packade puckopajasen fick ta sin flickvän av plast under armen och åka hem till sin regniga ö, som den förlorare han var.

Ett par månader senare vann Bara Champions League. Sedan dess har Ronaldinhos karriär gått utför. Jag har hela tiden gått och väntat på en vändning.

I Milanoderbyt i söndags tror jag mig äntligen ha sett Ronaldinhos återfödelse som världsspelare. Mannen med hästansiktet gjorde så mycket mer än att bara glänsa med aviga dribblingar och precisa passningar: han slet faktiskt stundtals som ett djur.

Han nickade dessutom in matchens enda mål på ren vilja. Först: en perfekt crosspass till Kaká på högerkanten följt av en djupledsrusch över halva planen. Kaká tog emot, väntade – och slog ett inlägg mot mitten. En avstannande Ronaldinho trampade i luften på ett sätt som skulle göra Tom & Jerry avundsjuka – och nickade bollen i bortre hörnet.

Jag håller inte på Milan, men jag har sällan blivit så glad åt ett fotbollsmål – och denna gången handlade det inte ens om skadeglädje.

Ronaldinho har fått ta emot löjligt mycket skit på senare tid. Jag menar, killen var skadedrabbad och gjorde en mellansäsong 2007/2008, men hur kan någon tro att världens bästa spelare den senaste femårsperioden plötsligt skulle ha gått och blivit en sopa?

Ronaldinho är 28 år. Hans dans efter målet påminde oss alla om vad som har fattats i Serie A de senaste åren: ren och oförställd glädje. Att den vanligtvis så försiktige Carlo Ancelotti satsade på brassetrion Kaká, Pato och Ronaldinho var en seger för fantasin, spelglädjen och modet. Låt oss hoppas att Ka-Pa-Ro tillåts bli en modern variant på Gre-No-Li.

Skrivet av: