Farnerud om Allsvenskan: "Stänger inga dörrar"

Hur mår du?

– Jo, det är bra. Jag har lite fullt upp.

Hur känner du dig i kroppen?

– Det känns bra. Man börjar känna att man är lite äldre än 20, men nu känns det ganska bra.

Hur tycker du säsongen har varit?

– Det har väl varit lite upp och ned. Vi hade en bra period i början av säsongen, men så tappade vi fick en fin vinst senaste mot Rosenborg, så det är väl okej. Det hade kunnat varit bättre, men det hade även kunnat varit sämre.

Närmar karriären sig sitt slut?

– Ja, man blir ju inte yngre. När man börjar komma över 30 så kan det gå fort. Men det gäller att njuta av de sista åren och försöka göra någonting bra av den tiden man har kvar. Man ska uppskatta att man har fotboll som yrke.

Vad tycker du om din karriär?

– Det hade säkert kunnat gå ännu bättre. Men jag känner ändå att jag har fått vara med om väldigt mycket och upplevt mycket. Jag har många fina minnen och jag har fått spela på stora arenor. I det stora hela är jag nöjd.

Känner du att du hade kunnat göra mycket bättre ifrån dig?

– Det känner jag väl. Det fanns tillfällen då jag verkligen var på gång som spelare, men små val och beslut som har gjort att det kanske hade kunnat gå bättre någon annanstans.

– Men jag är ändå glad. Man vill alltid ha lite mer och den inställningen måste man ha. Ibland känner man "fan, jag hade kunnat spela på ännu högre nivå och lirat fler landskamper", men ibland känner man att man har fått uppleva mycket.

Ångrar du några beslut?

– Nja, jag ångrar väl ingenting. Men det är något kontrakt som man kanske borde ha haft mer is i magen innan man hoppade på det. Jag tänker främst när jag gick från Monaco. Då hade jag en del klubbar efter mig, men jag gick till Strasbourg i ett väldigt tidigt skede. Det kanske inte var det smartaste. Jag borde ha väntat och kanske fått någonting ännu bättre. Men så är det.

Var det ändå inte trevligt att spela tillsammans med Alexander?

– Jo, såklart. Det var en av de stora orsakerna till varför jag skrev på - det var för att få spela tillsammans med Alex. Klubben ville dessutom väldigt gärna ha mig och jag fick en väldigt bra lön. Och då var det inte så lätt att tacka nej.

Nära allsvenskan någon gång?

– Ja, vid två tillfällen. Innan jag gick till Monaco var det väldigt nära att jag skrev på för IFK Göteborg som 18-åring. Och sedan när jag flyttade hem från Portugal, då var det väldigt nära AIK i stället för Stabaek.

Varför gick du inte till Allsvenskan?

– Det var väldigt många faktorer som spelade in. Det var ett svårt beslut att fatta och jag väntade ända in till det sista mellan Stabaek och AIK, men jag gick på magkänsla. Stabaek kändes rätt och det var positivt i klubben då. Allting var guld och gröna skogar, klubben gick mot sitt första ligaguld, de hade en ny arena och skulle spela i Champions League. Så det framför allt magkänslan som jag gick på.

Är du nära Allsvenskan nu också?

– Det är svårt att säga. Jag har inte fått något konkret bud, så det är inte så lätt att svara på den där frågan.

Men vad tycker du personligen - är AS ett alternativ för dig?

– Prioriteten är att komma till någon annan liga ute i Europa för att få ett sista äventyr. Men i det läget som jag nu kan jag inte stänga några dörrar. Jag säger inte nej till någonting. Vi får se om några klubbar är intresserade.

Varför är det svårt för AS att locka spelare som dig?

– Fråga mig inte! Jag har alltid haft en tanke att avsluta i Sverige, men nu blev det Norge lite tidigare än vad jag hade räknat med. Efter tre och halvt år här så känner jag väl att länderna är väldigt lika. Nu när jag har spelat här känner jag inte att jag måste avsluta i Sverige. Men jag tror inte att det är svårare för Allsvenskan att locka hem spelare än vad det är för den norska eller danska ligan.

Vad tycker du om Allsvenskan?

– Jag har alltid följt Allsvenskan. Nu har Skåne tagit över lite de senaste åren och det finns många intressant lag. Det är roligt att nya arenor har kommit nu. Det är lite som det var här i Norge för några år sedan, med nya arenor. Det blir lite mer professionellt.

Hur mycket av Allsvenskan har du sett den här säsongen?

– Jag har kollat på en del matcher. Jag har rätt så bra koll.

– Gefle har verkligen imponerat. Sedan är det väldigt starkt av Helsingborg, som gör en väldigt bra säsong igen.

Någon spelare som imponerat?

– Det är svårt att säga. Banguras och Wanderson är väldigt bra fotbollsspelare. Sedan är det även roligt att Elfsborg släpper fram lite yngre spelare.

Landslaget - vad tycker du?

– Det var någonting som jag hade hoppats kunna gå lite bättre. Jag hade en fin period där jag kom in och nästan var fast i truppen. Sen kanske jag inte spelade hela tiden, men jag var med väldigt mycket. Och då hoppades jag själv på att kunna utveckla det och få mer speltid. Men sen blev det mindre, och sen föll jag bort. Till sist kom det in nya spelare fram som valdes före mig.

Fick du aldrig chansen?

– Jag kan inte säga att jag tycker så. Det fanns väldigt många bra spelare som var före mig, och sen kom ju Kim Källström med. Konkurrensen där på mitten var tuff.

Frustrerande att inte få spela mer?

– Nej, det var det inte. I början kände jag mer en stolthet över att få vara med. Sen blev jag ju skadad en tid och efter det kom jag aldrig riktigt tillbaka.

Vad tycker du om MFF-ryktena?

– Jag blir bara glad om klubbar tycker att jag är en bra fotbollsspelare och intressant för deras klubb. Så länge jag inte har något kontrakt att ta ställning till kan jag inte säga så mycket mer.

Hur många år har du kvar i kroppen?

– Det är svårt att säga. Jag vill inte spela när jag känner att jag inte kan prestera. Jag vill hålla en bra nivå så länge jag kan. Jag vill inte bara kämpa för att tjäna de sista pengarna. Så, 3-4 år kanske.

Vad händer efter karriären?

– Ja, det är klart att man funderar på det. Jag hoppas få kunna hålla på med någonting inom fotbollen. Jag älskar sporten och allt som har med det att göra. Det spelar ingen roll om det är som tränare, scout, agent eller till och med sportjournalist.