En oslipad, blårandig diamant

2008 blev inte alls Djurgårdens år. När laget presterade som allra sämst och förlorade match efter match var det dock en fotbollsspelare som stack ut mer än alla andra. Det handlar om sjuttonåringen Philip Hellqvist, som hann med att få spela sju allsvenska matcher och två cupmatcher där han även lyckades göra ett mål. “Kistas Kaká”, som han kallas, utnämndes dessutom till årets junior i Djurgården.

Trots detta var det inte alltid säkert med spel i DIF. Nyheter24 har träffat blårändernas oslipade diamant, som menar att flera utländska lag var ute efter honom.

– Förra vintern ringde en scout till oss. Han sa att Birmingham var intresserade av mig och jag var välkommen att åka dit. Jag tackade ja, och jag och min pappa åkte till Birmingham, berättar han för Nyheter24.

En lärorik tid

Den ödmjuke tonåringen var beredd på det värsta innan han kom till akademin, men blev sedan förvånad över klubbens gästvänlighet. Sin tid i England beskriver han som en givande sådan och menar att tränarna var mer än intresserade av honom.

– När jag kom ditt trodde jag att spelarna skulle kunna se mig som en konkurrent. Därför var jag förberedd på att de kanske skulle behandla mig illa, men det gjorde de verkligen inte. De behandlade mig väldigt professionellt, både spelarna och ledarna. Klubben kändes väldig professionell och de bjöd verkligen på allt till rundtur på stan, mat, hotell och så vidare. Allt!

– När jag provtränade för dem lärde jag mig att engelsk fotboll var mer fysisk och deras juniorfotboll gick fortare än svensk juniorfotboll. Det var meningen att jag skulle köra med deras juniorlag och jag körde seriematch med dem mot Leicester. Vi förlorade med 1-0, men jag spelade bra. Efter matchen kom Leicesters sportchef fram till min pappa och sa att om jag inte vill börja i Birmingham kan jag komma till Leicester. Efter den matchen blev jag uppflyttad till reservlaget och det var lärorikt att spela med spelare från alla möjliga nationaliteter i reservlaget.

I Championshiplaget träffade han en den svenske landslagsspelaren och en av lagets bästa spelare.

– Sebastian Larsson lärde jag känna väldigt bra. Vi blev lite som kompisar, vi var med varandra varje dag på anläggningen och vi åt alltid mat med varandra tillsammans. Han tyckte speciellt att det var roligt att det var en svensk kille som var hos Birmingham. Då kunde ju han prata mer svenska också. Han lärde mig mycket om hur det var som ung spelare i England eftersom han började i Arsenal när han var i ung ålder. Han var oerhört trevlig och social kille.

Birmingham var dock inte det enda laget som var ute efter Hellqvist. Dessförinnan hade redan mäktiga Arsenal anmält sitt intresse för spelaren.

– Det var en scout (från Arsenal) som hörde av sig förra året på sommaren, tror jag. Han tittade på mig i flera matcher och de var jätteintresserade att skicka mig till Arsenals akademiklubb. Han följde mig i landslaget och i klubblaget, och pratade mycket med min pappa om Arsenal. Han var scout för Norden, specifikt för Sverige. Jag var väldigt nära att åka ner till Arsenal, men skadade mig och kunde därför inte åka, säger Hellquist till Nyheter24.

”Positivt och jätteroligt”

Det blev till slut Djurgården för Hellqvist, som har gjort en mindre succé i allsvenskan. Det är ingen överraskning att livet nu leker för 17-åringen.

– Det har känts positivt och jätteroligt att spela inför publiken som peppar en, och jag är glad att jag har fått chansen av tränarna. Det känns bra!

– Jag känner att jag har fått en positiv utveckling och att jag lär mig nya saker varje träning och match. Det är stora spelare man spelar med och de lär jag mig av varje dag.

Hur har turbulensen i klubben påverkat er som lag?

– Det vet jag inte. Jag kan nog bara svara för mig själv, och det är nej. Jag har bara haft fokus på mitt eget och på det sättet har det inte stört mig. Men hur det har påverkat de andra i laget vet jag inte eftersom jag inte vet hur det har påverkat dem. Men för mig - nej. Laget vet jag inte.

Vad tror du bidrog till Djurgårdens svaga säsong?

– Kan bero på mycket, men att många i laget var borta på grund av skador tror jag kan ha påverkat oss.

Skrivet av: