Falkögat ser omgång fyra

ENGLAND. Tillbaka till verkligheten. Minsann. En hel vecka på drift i världen. Jag besökte Korea, ett land som inte riktigt kändes som att besöka Dalarna direkt, även fast landskapet här och var kändes lite Rättvik. En och annan dalahästlikande staty svävade förbi. Ji-Sung Park är helgon i landet, men inte ens hans insats hjälpte landslaget i veckan. Snabbtåget KTX rusade 300 kilometer genom åker, ris och det kulliga landskapet. Fisk, ris, skaldjur och nudlar blandas och tolv miljoner Seoulare knallar förbi. Mycket intryck - men det största gav jag nog koreanerna, när jag sjöng Kents ”Gamla Ullevi” på en karaokebar. Det var stort.

Men störst av allt är kärleken. Så säger prästen när folk gifter sig och kanske när han tittar på Premier League. För efter två landskamper, ett snöpligt men inte oväntat fritt fall på det personliga planet för Wayne Rooney, så drar vi igång igen. Omgången fyra klapprar på dörren och jag tänkte smygkika lite på förutsättningarna kring matcherna på ön.

Arsenal – Bolton

På Emirates Stadium skall Gunners fortsätta sin färd mot toppen. Bolton brukar vara tuffa att möta, framför allt Kevin Davies som vinner allt i luften. Sedan Owen Coyle tog över har dock Bolton blivit lite mer sympatiskt att titta på, men jag tror dock inte att Elmander & co har så mycket chans mot ett spelande Gunners, som dock saknar Walcott, van Persie och Vermaelen. Innebär att nyförvärvet Squillaci eventuellt startar. Hos Bolton är Jääskeläonen skadad och den morotsfärgare(jo, han ser ut som en levande Gulasch) Bogdan startar. Intressant fakta: Jack Wilshere i Gunners var utlånad till Bolton ifjol. Gunners segrar.

West Ham – Chelsea

Avram Grant ställs mot sin gamla klubb. Grant har inte rosat marknaden i West Ham men lyckades behålla Cole och Parker, vilket var viktigt. Han har också fått tillbaka Green, Behrami och möjligtvis startar nigerianen Obinna. Kanske en ljusning hos the Hammers, som dock saknar the Hammer-Hitzlsperger. Chelsea saknar Lampard, men går annars för fullt. Intressant blir om Drogba-Malouda, som varit i årtiondets målform inledningsvis fortsätter att vräka in mål.  Jag tror på Chelsea.

Wigan – Sunderland

Intressant möte för Steve Bruce, som varit i Wigan och som nu också plockat över både Cattermole och Bramble till sig. Just Titus Bramble tyckte jag passerade zenit för ett decennium sedan, men om man särskådar hans spel, så ser man att han har en förhållandevis låg felprocent. Cattermole däremot klassar jag som ett klassiskt råskinn. Wigans norrman Al-Habsi gjorde en makalös insats mot Spurs senast och lär få fortsätta stå. En intressant start kan unge Cleverley göra. Jag såg honom i U21 mot Litauen i veckan och han var ung, grön, men väldigt aktiv. Hos Sunderland så förväntar jag mig att få se Afrikas bredaste bröstkorg i Asamoah Gyan på topp. Han gör mig rädd. Det är ingen person som skulle få läsa en saga för mina barn det. Men Gyan-Bent på topp? Varför inte? Sunderlands lag blir bättre och bättre. Mensah är en annan Ghana-gosse med kraft i kroppen och Danny Welbeck är spirituell och sevärd. Trots detta, så tror jag Wigan tar detta.

Everton – Manchester United

Första matchen ut på lördagen. Stor fråga; Spelar Wayne Rooney? Killen som är från Croxteth i norra Liverpool uppfostrades med Everton-mjölk och fansen hos the Toffees har inte varit nådiga sedan han lämnade klubben och efter hans otrohetsaffär, så är Sir Alex tveksam om han har skallen med sig. Everton har problem på forwardsfronten efter att den alltid skadade Saha är skadad, Anichebe också och Vaughan är utlånad. Leeds-förvärvet Beckford kommer nog att starta. ManUnited är helt ordinarie. Paul Scholes valdes till augusti månads bäste spelare för övrigt och de enda tveksamheterna är Valencia och Hernandez, som kom tillbaka sent från landskamperna. Hur går matchen? Nja, kryss?

Fulham – Wolves

En match som inte väcker så stora känslor och en match där man säkert kan hitta en och annan ledig plats. Fulham får tillbaka Schwarzer i målet och Zamora på topp. När jag sedan ser truppen, så dyker Elm upp. Kul. Menn också Pascal Zuberbühler - den schweiziske före detta ohyggligt släpphänte målvakten. Jag trodde han var bortadopterad. Wolves har ingen trupp man blir direkt skraj för. Wolves är en klubb som samlar spelare, som inte fått så mycket speltid i andra klubbar, exempelvis Ebanks-Blake, Jarvis, Hahnemann exempelvis. Kvalitet finns dock i Mancienne och Doyle . Men bristfällig, så jag tror att Fulhan rullar ut Wolves.

Stoke – Aston Villa

Stokes store forward Kenwyne Jones är åter i laget och the Potters fans lär få se en och annan luftduell med Dunne. Nyförvärven Pennant, Wilson och Gudjohnsen kliver kanske in under matchen. Just Pennant är ju alltid intressant, i alla fall utanför planen. Intressant sista match för Aston Villas Kevin MacDonald, som tar hand om laget för sista gången innan ”frälsaren(?)” Houllier dyker upp. Villas lag ser starkt ut på pappret med Agbonlahor, Young, dunne, Warnock med flera. Laget saknar en riktig playmaker dock. Möjigt att Ireland är borta, då han skadades på träningen i veckan. Skall vi tro på kryss hos krukmakarna?

WBA – Spurs

Detta mina damer och herrar är en klassisk match. The Baggies behöver poäng och Jonas Olssons spel på sistone kan ge dem någon pinne. Laget har en del skador och kretören Dorrans saknas, men Greening - slitvargen - verkar vara på väg in igen och möjligtvis får han hjälp av den skicklige Scharner, som anslutit från Wigan. Scharner är ett as i luften. Spurs avslutade med att värva van Vaart och han behövs i det lilla skadehelvete som Redknapp har; Defoe (tre mån), Woodgate och Dawson-tillika mittbacksparet- också borta länge, men Gallas värvades från Gunners och här finns ju Ledley King. Synd bara att han också normalt brukar gå sönder efter några matcher. Att hålla koll på i Spurs är Gareth Bale, som varit snuskigt bra inledningsvis. Spurs tar detta.

Newcastle – Blackpool

Här finns en av de stora målskyttarna just nu i ligan, nämlige långe Andy Carroll. Långhårig som en grekisk krigare och som stått rätt. Han personifierar det kämpande Magpies och får hjälp av Joey Barton och Kevin Nolan, som båda river, sliter, bits och nyps i varje närkamp. Intressant start av Sol Campbell och Hatem Ben Arfa. The Tangerines från Blackpool har ett jämnt lag utan större stjärnor, men en kämpaanda som är värd massor. In med Harewood igen och eventuellt med Birmingham-lånet DJ Fletcher. Alex Baptiste är skadad; annars är det lugnt för Holloways lag. Newcastle segrar.

Manchester City – Blackburn

Mario Balotelli, Aleksandar Kolarov, Jerome Boateng och Wayne Bridge saknas på grund av skada, men Richards är tillbaka. Tevez kom sent från landskampen mot Spanien, men kan eventuellt spela. City går för klar seger mot ett Blackburn, där förre cityspelaren Benjani möjligtvis startar. Han var het i veckans reservlagsmatch mot Gunners exempelvis. Laget ser annars inte slagkraftigt ut och Mancini borde kunna vika ihop detta ganska snabbt.

Birmingham – Liverpool

Zigic är 2,02 lång och kommer att stå för århundradets luftstrid med Agger och Skrtel. ”Battle-of-Britain remake.” Kanske slår Bissen Larsson lite passningar? Bissen är viktig för The Blues, som dock får vänta på Hleb, men kanske ser Jiranek eller Beausejour starta. Vi noterar också att Matt Derbyshire är tillbaka i landet efter några år i Grekland. Liverpool skakas av ägarkriser, men Hodgson gör vad han kan för att undvikas att snärjas av detta. Han har nog med problem kring laget då Cole är avstängd och Kuyt är skadad. Men nyförvärven Poulsen, Meireiles och Konchesky vill ha speltid och det snabbt. Kryss?

Spelaren jag håller koll på; Kenwyne Jones i Stoke. En mycket sevärd karaktär, som dock håller för dålig träffprocent i skina skott ännu. En jävel på huvudet för övrigt.

Duellen jag håller koll på: Zigic - Skrtel. Det kan flyga spelare här.