Succémannen talar ut efter rookiesäsongen

Säsongen tog slut tidigt för Toronto Maple Leafs. Igen. Laget har inte tagit sig till slutspel sedan 2004 och fansen har minst sagt misströstat över de uteblivna framgångarna. Det faktum att klubben inte har vunnit Stanley Cup sedan 1967 sitter som en tagg i tassen på den kanadensiska storstadens stolta invånare.

Under 2010 har emellertid ett nytt hopp tänts. General managern Brian Burke tröttnade på de ideliga förlusterna och beslutade sig efter nyår att göra rent hus. Gamla, trötta veteraner ersattes av yngre förmågor. Det visade sig vara ett vinnande koncept. Under slutet av säsongen radade Toronto upp segrar och både luttrade fans och skeptisk media vädrade morgonluft.

En av anledningarna att se ljust på framtiden stavas Viktor Stålberg. Den 24-årige högerforwarden från Göteborg fick inget definitivt genombrott under rookiesäsongen, men kan vara mer än nöjd. Han tog det gigantiska steget från college till NHL, gick från att spela drygt 40 matcher till närmare 80 och lyckades i slutet av säsongen få sitt beryktade målskytte att stämma.

- Det gick upp och ned, men det var ganska väntat med tanke på skillnaden i matchantal och alla nya intryck, säger Viktor Stålberg till hockeysverige.se.

- Avslutningen var riktigt bra. De sista 20 matcherna efter OS kändes generellt riktigt bra. Inte bara för mig utan för hela laget. Vi hade många yngre spelare i laget som började förstå hur vi skulle spela.

Volchenkov stoppade formtoppen

Det måste göra att det känns positivt inför nästa säsong?

- Absolut, jag tror att både Toronto som stad och fansen känner samma sak, att det är något nytt på gång. Vi har ett yngre och talangfullare lag. Det känns som om både jag och laget har något på gång.

Det hade Viktor redan under försäsongen förra hösten. Han var Torontos bästa poängplockare i träningsmatcherna och klev in i grundserien med höga förväntningar på sig. En hård tackling från Ottawas granitblock till back, Anton Volchenkov, dödade formtoppen och satte rookieforwarden på skadelistan med en hjärnskakning.

- Det påverkade mig säkert, både det och att puckarna inte gick in. Man tappade självförtroendet litegrann och samtidigt kom Phil Kessel tillbaka (efter sin axeloperation) och då blev det enkelt för klubbledningen att skicka ned mig.

I AHL återfann Viktor Stålberg formen. Det blev en nyttig upplevelse, men han konstaterar liksom många andra att den största motivationen i farmarligan är att man vill bort därifrån.

- Man vill inte vara i AHL. Man vill inte åka på bussresorna, bo på de hotellen eller äta den maten. AHL funkar i avskräckande syfte. Det gör att man håller sig fokuserad.

"Inkastad i rampljuset"

Han gjorde 33 poäng (12+21) på 39 AHL-matcher för Toronto Marlies och fick en returbiljett till NHL. Efter OS-uppehållet gjorde han sju av sina nio NHL-mål.

Vad har du för målsättningar inför nästa säsong?

- Först och främst att ha en bra sommar och komma väl förberedd till träningslägret. Nu har man fått en lite taste av hur det är att spela där. Jag tycker att jag har visat att jag klarar av att spela i NHL. Nu gäller det att bli starkare, tuffare och hitta en jämnare nivå i spelet.

När det gäller jämnheten, är det fysiskt eller psykiskt svårast att hitta den?

- Både och, tycker jag. Det är speciellt att komma till en ny stad med allt vad det innebär. Media, press och uppmärksamhet. Nu har jag fått kännedom om hur det fungerar runt omkring och det ger en trygghet.

- Det är en del av en spelares utveckling. Redan på Vermont (universitetet) fick jag vänja sig vid mycket mer press än i Frölunda. Det var tidningar, tv och fullsatt på nästan varje match, så för mig har det varit en stegvis utveckling. Nu under försäsongen när det gick så bra blev man lite inkastad i rampljuset här i Toronto, men det var lärorikt.

- Jag spelar hellre med mycket press på mig än ingen press alls, konstaterar Viktor Stålberg.

"En svår marknad"

Det är inte alla NHL-spelare som pallar att spela i en kanadensisk marknad. Viktor finner ett exempel i en tidigare lagkamrat.

- Det kräver ett speciellt psyke att spela här. En kille som Lee Stempniak hade det tufft i Toronto. Sedan gjorde han nästan ett mål per match efter att ha blivit tradad (till Phoenix Coyotes). Det är en svår marknad.

Psyket är svårare att träna än kroppen. Förutsättningarna för att klara sig under press är något man måste fostras in i eller vara född med. Viktor tror sig ha de förutsättningarna.

Fysiken har han också. Hans 190 centimeter är en idealisk storlek för att spela i NHL. Nu gäller det bara att fylla ut ramen och bli starkare.

- Backarna är större och starkare i NHL. För att komma närmare mål måste man vara starkare. Det är lite skillnad på att möta killar som Chara och Pronger jämfört med backarna på college.

Hockeysverige.se