Järnvägsboost ska stärka rysk-kinesisk vänskap
Ökad handel med Kina hjälper Rysslands ekonomi att stå emot västerländska sanktioner. Nu vill Moskva fördjupa ländernas relation genom att rusta upp den Transsibiriska järnvägen.
I ett tal till ryska parlamentet nyligen beskrev president Vladimir Putin planer att öka den årliga fraktkapaciteten på Transsibiriska järnvägen och Bajkal-Amur-järnvägen från 150 miljoner ton till 210 miljoner ton fram till 2030.
Det rapporterar Bloomberg med hänvisning till den ryska affärstidningen Kommersant.
De två järnvägsspåren är tillsammans drygt 14 000 kilometer långa, förbinder Rysslands västra regioner med Stilla havet och Kina och är väsentliga för handeln.
Rutterna har länge haft logistiska problem. 2023 hanterade järnvägarna 13 procent färre gods än deras angivna kapacitet, enligt siffror från det ryska transportdepartementet.
"Gränslöst partnerskap"
Ryssland och Kina ingår inte i en formell allians, men Putin och Kinas president Xi Jinping har länge talat om ett "gränslöst partnerskap".
En god relation med Peking är avgörande för Ryssland i nuläget, enligt Henrik Wachtmeister, forskare i globala energisystem vid Uppsala universitet och gästforskare vid Utrikespolitiska institutet.
— För Kinas del är samarbetet mer av strategisk vikt, men relationen är ojämn och Ryssland hamnar alltmer i knät på Kina. Den ökade handeln beror delvis på att kineserna får rabatt på att importera rysk energi, säger han.
Ingen vapenexport
Men vänskapsbandet är inte gränslöst.
— Kina exporterar inte vapen till Ryssland. De har inte kommit överens om den nya pipelinen Power of Siberia 2, vilket grämer Moskva. Det beror sannolikt på Kinas balansgång att inte själva utsättas för sanktioner, samt att inte bli för beroende av rysk gas, säger Wachtmeister.
Järnvägstrafiken har påverkats av det ryska anfallskriget i Ukraina när militären använder den för att transportera stridsvagnar och vapen.
Ökad handel
Under 2023 ökade handeln mellan Kina och Ryssland med 26 procent, från 190 miljarder dollar till 240 miljarder dollar.
Kina importerar stora mängder rysk olja, import av kol har likaså stigit.
Moskva har också ökat inköpen av kinesiska varor, från bilar till mobiltelefoner, en konsekvens av att europeiska och amerikanska varumärken har lämnat den ryska marknaden.
.jpg)
