Elaine – som precis släppt sin bok ”Medan han lever” – var och besökte Nyhetsmorgon i helgen och talade om retorik för barns integritet.
Mycket av det tycker jag är sunt förnuft men inte allt och jag blev nästan röd om kinderna av det..
När hon säger det låter det så självklart men eftersom man själv inte har några andra intentioner är goda och kärleksfulla så gör det lite ont i hjärtat att man faktiskt kan kränka ett barns integritet utan något som helst uppsåt.

Hon är modig, Elaine för hos är inne och tassar på ett område som jag tror är aningens minerat. 
Barn ÄR inte föräldrarnas ägodelar att gosa och älska på när DE vill. Jag har själv upplevt det i min närhet när barnen finns till för föräldrarna och inte tvärtom och det är säkert otroligt jobbigt när barnen vill frigöra sig och kanske inte gosa på samma sätt som innan…
Barnet blev helt plötsligt ett verktyg för att föräldern inte skulle känna sig ensam och fick sova med föräldern – inte för att barnet ville det – utan för att föräldern ville ha närhet.
Men man måste ju sätta barnen först. Det är ju det vi föräldrar och bonusföräldrar är till för.

Jag ska försöka hitta Elaines bok när jag är på Nacka Forum idag – någon av er som läst den?
Och vad tycker ni om resonemanget ovan?