Elaine Eksvärd:
…men tyvärr är det inte så.
Elaine har upplåtit sin blogg till sin vän Josef som bloggar om sina erfarenheter av att ha en styvmamma som fysiskt och psykiskt misshandlade honom som barn och vilka djupa ärr det satt i honom.
Det här var min vardag med dig, men det var inte det värsta du gjorde, alla tusennålar du gjorde, alla bett du gav i armen och ljumsken, alla nyp och kontrollen du hade och utövade över mig överskuggar inte den gången du verkligen planterade en dödsångest i mig. Den lilla Josef som kan ha varit runt 6-7 års ålder.//Från Elaine blogg
Jag blir alldeles tårögd av att läsa det här inlägget.
Jag är ju själv bonusmamma och jag älskar dem! De är ju min familj tillsammans med M.
Jag har aldrig ens tänkt på vår förhållande på något annat vis än med dessa två underbara ungar – de är en del av M och jag älskar honom och vill leva mitt liv med honom.
Självklart är de en del av mitt liv lika mycket som han är. (Eller ja..varannan vecka, men ni fattar..)
Jag kan inte för mitt liv förstå hur man kan vilja skada ett litet barn på det vis som Josef beskriver i Elaines blogg. Varför?
Var hon arg för att hon inte fick ha hans pappa för sig själv? Svartsjuk?
Hur kan man vara svartsjuk på ens partners kärlek till sina barn? Om M hade uppvisat minsta tecken på att hans barn inte var det viktigaste i hans liv när vi träffades så hade jag nog inte velat ha honom. Vem vill leva med en person som inte älskar sina barn och gör allt för dem?
De är min familj och jag älskar dem.
Föregående inlägg 