Lady Dahmer:
Efter att den Dahmerska sonen ”Fimpen” landat i familjen så spenderar mamma Dahmer all sin vakna tid på golvet för att hålla denna lill-fimp glad.
Som underhållning lyssnar hon på P3 dokumentär då Fimpen inte inbjuder till några vidare konversationer.
Jag fullkomligt ÄLSKAR P3 dokumentär och har förmodligen lyssnat på varenda en ett tiotal gånger och har redan haft min fas av förfasande men det är där Lady Dahmer är just nu..
Saxat från Lady Dahmers blogg
Visst är det lite märkligt ändå, det där med pedofiler?
Jag tror aldrig jag ens hörde det ordet när jag var liten utan man sa mer ”fula gubbar” och liknande..
Snuskgubbar fanns det gott om men man skulle mer tycka synd om dem..de ansågs harmlösa på något sjukt sätt..
Jag minns när Helén Nilsson från Hörby mördades. Redan då var jag fascinerad av true crime och läste allt som skrev i tidningarna men ingenstans stod ordet ”pedofil” och samma sak i P3 Dokumentären om henne. Ingenstans omnämns Ulf Olsson som pedofil utan bara som förövare eller mördare.
Varför är det så tror ni?
Och borde Lady Dahmer verkligen känna sig som en dålig förälder av att lyssna på podden om Bobby? Borde det inte bli tvärt om istället? Hon borde väl känns sig som en jävla mönsterförälder som varken torterar eller mördar sina barn?
Föregående inlägg 
Det är sunt att bli påverkad av hemskheter, det vore alarmerande om det förhöll sig på motsatt vis? sedan kan man väl bli avtrubbad av för mycket.
Fast vissa saker sätter mig alltid ur balans, ex förhöret med Anders Eklund, tror aldrig jag har lyckats ta mig igenom hela förhöret. Det blir för verkligt, för mycket känslor.
För mig är det diskoteksbranden i Göteborg 1998. Jag minns att jag kommer över någon radio-dokumentär (glömt vad det hette) där man fick höra ljudfiler från rättegången men fan jag kan inte! Mår bara extremt illa varje gång jag försökt mig på att lyssna.
För mig är det ljudinspelningarna från Estoniakatastrofen som påverkar mest. Hits home på något märkligt sätt, blir djupt skakad av hela den händelsen.
Ja usch när kaptenen pratar, känns så hemskt 🙁
Nämen, en till Z :D. Hej hej!
Dokumentären om Utöya är så vidrig att jag gråter bara jag tänker på den. Att höra autentiska ljudupptagningar när Breivik går runt och skjuter. Jag var ute och gick och när jag lyssnade på den och höll på att svimma för att jag slutade andas av ångest.
Jag har helt undvikit att lyssna på den. Klarar knappt av att se rubriken där bland övriga avsnitt.
Jag klarar verkligen inte av att lyssna på den. Jag har försökt men det går inte.
Jag blir väldigt påverkad av sånt och jag förstår inte hur man kan lyssna på berättelser om barnmord eller sexuella övergrepp. Jag har svårt att titta på nyheter ifall dom visar klipp från tex Aleppo, har svårt att läsa tidningen på grund av rubriker om tex våldtagna spädbarn och mår så dåligt när jag tänker på alla barn som används i sexhandeln. Det är en sjuk värld vi lever i och jag önskar ibland att mänskligheten bara försvann och tog allt lidande med sig. Jag vet inte vad det tjänar till att i detalj berätta hur barn har mördats eller våldtagits utan känner att det är ännu ett övergrepp på barnet.
Men herregud vad fan var det för läger, fy fan hur fick han hålla på med det…vidrigt, fruktansvärt!! Och det med Bobby usch så hemskt, man kan inte fatta att det ens hänt..börjar gråta bara jag tänker på det. Så mycket vidrigheter och hemskheter i världen…håller helt med vad Anonym skriver.
Av alla P3 dokumentärer jag lyssnat på är nog den om Bobby den som påverkar mest. Usch får ont i magen och tårar i ögonen när jag lyssnat på den, verkligen hemskt att något sånt kan hända.
P3 dokumentär; Mordet på John Hron påverkade mig så otroligt. Så stark, så smärtsam och fortfarande så aktuell. Den gav mig också en sorts beundran gentemot hans föräldrar och hur de orkat leva vidare. Orkat föreläsa. Orkat berätta sin sons historia och sprida hans ljus över mörka sinnen av hat, nazi- och rasistiska åsikter.
Håller med, den historien är så vidrigt att det finns inte. Ännu värre att veta att några av mördarna lever sina liv med barn och familjer som om inget hänt …
Jag brukar lyssna på P3 dokumentär när jag är ute och springer. En kväll, det var mörkt, jag sprang ute i skogen på en öde väg. Då börjar de prata om Hagamannen. Men vafaaaan! Snacka om att det gick fort hem.
Men det som berör mig mest är Göteborgsbranden -98 🙁 Känner en brandman som var med och räddade folket. Försökte rädda folket. Herregud vilka berättelser han har. Man blir helt berörd och mörkrädd på samma gång.
Helenmordet i Hörby var nog det första riktigt grova brott som jag var medveten om, minns dagarna när hon var försvunnen. Jag tänker fortfarande på henne ibland, på hur föräldrarna orkat gå vidare. Om man nu ska jämföra med Engla så skedde väl allt med Engla tämligen omgående, medan Helen var hållen i mördarens våld i flera dygn och våldtogs upprepande innan hon slutligen mördades. Har faktiskt inte tänkt på det, men det stämmer att olsson inte benämndes som pedofil utan som mördare.
Så vidrigt att de inte hade bättre koll utan att han lyckades ta livet av sig. Han borde fått sitta sitt straff. Han erkände väl aldrig har jag för mig, det fanns teknisk bevisning men föräldrarna fick aldrig hörs honom berätta vad som, verkligen hände tyvärr.
För min del var nog Cajsa-mordet det första grova brott jag blev medveten om. Antagligen för att det var så nära, min syster var på samma klubb den kvällen… De dagarna de sökte efter henne… Usch och fy.
Tyras vän? Där lider jag verkligen med Tyra, vet inte om jag hade klarat av att förlora en nära vän eller närstående på det sättet. Verkligen fruktansvärt.
Vad heter avsnittet om Cajsa?
OT kanske Camcam men du har skrivit flera ggr att du är fascinerad av true crime och lyssnat på alla poddar. Var hittar jag dessa poddar? Tack på förhand:)
Vill också veta vart jag kan lyssna på sådana (viftar med armarna) 🙂
P3 dokumentär finns iaf på spotify 🙂
Har lyssnat på P3 dokumentär i flera omgångar. även P1 dokumentär. Söker nu något nytt =)
Tack ändå för tipset!
Här kommer ett till OT. Catten skriver i sin lista ”saker ni inte visste om mig” att hon har svårt att betala räkningar och sätter det i kontrast till att hon inte har nåågra problem att ge bort pengar. Förstår du vad som skulle vara positivt med detta och vem fan har ”svårt för att betala räkningar”?
Fast här måste jag försvara Catrin lite. Det finns en del med npf- diagnoser som på allvar har det jättekämpigt att betala räkningar, och C skriver ju också att hon troligen har adhd. Säger inte att det måste vara relaterat, men att påstå att ingen kan ha svårt med det är att överdriva. Sedan påstod hon väl knappast att det var nåt Positivt? Det var ju mer en infolista.
På vilket sätt är det jobbigt? Ska man jämt slänga fram en diagnos som ursäkt för allt?
Det lät väl hårt att skriva så nu förstår jag. Ursäktar mig med att jag är väldigt trött med ett barn som har kolik. Det var min ursäkt.
Varför är det jobbigt att just betala räkningar då? Känner mig oförstående.
Har ett syskon m den problematiken, hen är över 30 och fram tills nyss har våra föräldrar hjälpt till med att betala räningar. Alltså med hens egna pengar. Det har med strukturen och handikappet att göra, kan inte förklara bättre än så. Hen har också problem med tex tidsuppfattning och annat som upplevs som abstrakt. Det har varit mycket träning men nu har mitt syskon familj och jobb och klarar sig bra. Vissa svårigheter kvarstå dock, som med räkningarna.
Och vadå slänga fram en Diagnos? Det var ju en infolista om henne själv och inte nån slags ursäkt. Har man inte själv nån diagnos eller anhörig med det så förstår jag att det är svårt att fatta. Men ibland får man nog bara acceptera att människor är olika och vara glad att man inte har dessa problem själv. En diagnos är svår att få, och kräver seriösa utredningar, men kan också vara skönt för både den som får den och de närmaste eftersom man får en förklaring till varför vissa saker är som de är.
Tack för ett trevligt svar på min kommentar. Du måste ju tycka jag är en rövhatt.
Antar att jag tyckte det var provocerande var nog för att det gällde den bloggare det gjorde. Att inte kunna betala räkningar och sitta med det skuldberg hon gör är det konstigt att ingen hjälpt till.
Haha, nej jag tycker inte att du är en rövhatt:) bättre att fråga och få ett svar än att fortsätta undra ju:) jag känner likadant ang Catrin, man har liksom ett annat filter när man läser om henne eftersom hon beter sig som hon gör.
Jag kan säga att det inte alltid varit så lätt att fatta varför mitt syskon agerar som hen gör och gjort i livet trots att vi vuxit upp ihop. Och många gånger ännu svårare att förstå mina föräldrars sätt gentemot syskonet, det har ibland känts som curling. Kan erkänna att jag varit både frustrerad och irriterad ibland, ” varför gör hen det inte själv?!!”
Men nu när jag är förälder själv så har jag ju lärt mig att man gör allt för sina barn. Har nåt av mina barn problem av samma slag kommer jag säkert hjälpa till med det jag kan även när barnet är vuxen . Kram på dig!
Min man har samma problem och en adhd diagnos. Har löst det genom att alla fakturor är e-fakturor och han betalar dem så fort de kommer in. Innan gjorde jag det men han tyckte inte om att ha koll (motsägelsefullt men kan inte förklara det mer än så).
Jag har ingen diagnos, dock gjort en ADD-utredning, och har riktigt svårt för att betala mina räkningar. Det är en del i mitt självsabotage, men beror mycket på att jag har svårt för att få gjort saker: plugga, städa etc. Det är som att jag vet/bestämmer mig redan innan för att jag ska betala in dem sent och sedan låser det sig i huvudet på mig. Kan inte förklara det på något annat sätt…
Att jag har kass ekonomi hjälper inte heller, plus ett slags beroende som kostar pengar.