Anna Book:
EDIT!!
Tydligen så är detta det sista inlägget som många av er ser – vilket är tråkigt när jag suttit och knapprat på här som en tok hela morgonen.
Kanske om jag länkar till alla mina andra inlägg så kan ni komma in på dem medan Nöjesguiden hittar vad som är fel.
Nyligen publicerat
- Idag, 14:46 Föööööör att?
- Idag, 14:10 Men så snällt?!
- Idag, 12:42 Jiddra?
- Idag, 10:33 Som att sno godis från ett barn..
- Idag, 10:30 Får man ringa en vän?
Den hetaste av potatisar(!) just nu är frågan om sockrets vara eller icke vara i Anna Books potatismos.
Anna berättar om hur hon tillagar rätten Lapskojs – något som ger mig otroliga flashbacks till min barndom då vår grannes mamma ofta lagade det till oss och nu är det någon som påpekar att man inte ska tillsätta socker i mat.
Att tala om för Anna hur hon ska agera i köket är som att svära i kyrkan, blanda vigvattnet med tequila, shotta upp det för att avslutningsvis kräkas i dopfunten.
Man GÖR det bara inte så vida man inte vill bli utsatt för det som på fackspråk kommit att kallas för ”the beating of the Book” vilket kort och gott innebär en skärmdump i själva brottsögonblicket, en offentlig utskällning med en efterföljande blockering som inte ens påven själv kan häva om han så kom på personligt besök.
Socker i potatismoset?
Är inte det som att blanda ut den finaste av whiskeysorter med en slatt Jack Daniels?
Jag om någon brukar tindra med ögonen som ett barn på julafton när Boken drar igång nått av sina korståg ute på nätet men den här gången kände jag mig inte lika säker på att jag skulle kunna tindra helt obehindrat. Jag tindrade lite med ena ögat i smyg men det var också allt.
Som barn uppvuxen i ett restaurangkök så har en del av min minnesbank ofrivilligt upptagits av totalt meningslös och onödig fakta som jag snappat upp genom åren och aldrig någonsin behövt förut.
Förrän idag.
Anna Book. Socker. Potatismos.
Visst kan man?
Jag var inte helt säker och vågade inte chansa utan jag tog en av mina livlinor och ringde min mamma. Att fråga publiken som bestod av Tjocka Hetsätarkatten och 9-åringen kändes inte som det bästa valet just då.
-Mamma, sa jag.
– Ja, mitt barn, sa hon.
– Anna Book, sa jag.
– Socker? sa hon.
– Ja, sa jag.
– Det går, sa hon.
– Verkligen? sa jag.
– Ja, sa hon. Och även lite muskot, sa hon.
– Och pappa? sa jag.
– Han med, sa hon.
-Även i pannbiff, sa han. Och i köttbullar.
Så där har ni det.
Anna Book hade rätt.
Hade nog på fötterna för att skälla ut en följare så till den milda grad att hela Instagram skallrade.
Nu kommer det dröja ungefär lika länge som för transiteringen av Venus innan det händer igen – 100 år.
Väl mött och på återseende
Tack för tips, Emma!
Föregående inlägg 