Alex Schulman:
Jag stod parkerad med bilen på en gata i Åre och väntade på min fru när polisen plötsligt kom. Jag såg bilen redan i backspegeln, den krypkörde upp bredvid mig och stannade precis intill. Min första känsla – skräck. Jag tänkte att något av mina felsteg nu slutligen hade kommit dem till känna och nu var mitt liv som jag kände det över. Min andra känsla var mer en instinkt och den sa: Kör, Alex! Fly för livet! Det är som det alltid är med mig och poliser – det tar fem sekunder av kaos i huvudet innan jag kan börja tänka klart.//Alex Schulman
Om vår stackars Schulman inte drabbas av total Schulmani och uppmanar till anmälningar mot Patrik Sjöberg så blir han paralyserad av skräck när en polis tittar på honom och ber honom flytta sin bil.
Eller skräck räcker egentligen inte för att beskriva detta trauma han utsatts för. DÖDSSKRÄCK med en reflex att fly för livet! FÖR LIVET, I TELL YA!!!
Limpa Lampenuis skriver på sin Facebook om det här fantastiska debaklet Schulmannen drog igång 2015, för nog för att Alex blev paralyserad av skräck men inte mer paralyserad än att han kunde sätta sig ner och knappra ner en känslomässig krönika i ämnet som går att återfinna HÄR där han tycker att polisen borde jaga riktiga skurkar istället för att trakassera honom.
Stackars Schulmannen!
När polisen i fråga fick nys om krönikan och svarade han på med den orden:
Alltså, jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Det är ju en löjlig nivå redan från början och jag hoppas att folk inte tar Schulmans ord för en sanning, säger han.
Man kan ju inte ta ifrån Schulmans hans upplevelse av situationen och jag är väl medveten om att det finns folk som är rädda för polisen. Men samtidigt så borde han känna sig riktigt lyckligt lottad som har ett liv där problemen ligger på den här nivån. Vi träffar dagligen människor i betydligt svårare livssituationer, säger Thomas Hägg och påminner om att Schulman tilläts köra från platsen utan att betala den böter på 800 kronor som han egentligen skulle ha fått för trafikförseelsen.//Thomas Hägg
Stackars, stackars Koppelman Schuleman!
Hör ni hur det spelas gnällmusik med minimala fioler över hela Östermalm i hans ära?
Jag förstår att han är rädd för Patrik Sjöberg och hans kamp för barnen om han praktiskt taget skiter på sig av att behöva flytta bilen.
Föregående inlägg 