Peppigt eller pissigt?

112 kommentarer

Jag fick barn för två år sedan, ibörjan var jag väldigt mån om att man skulle äta jättenyttigt, träna och vara slim två veckor efter (antagligen pga sånt här).
Men sen kom livet emellan, och jag märkte rätt fort att jag orkar inte ta hand om en bebis heltid och träna och hinna äta nyttigt på det. Sen ska man ju också hinna träffa alla andra mammor och vänner för att gå ut och dricka latte och sitta på öppna förskolan med alla ungar. Nä, det är nog med press på allt mammor ska hinna göra tack vare all social media Jag prioriterar mitt barn och min familj så får jag ta tag i träning när jag orkar det helt enkelt. Tycker inte det är fel att ta tag i sin kropp direkt efter, orkar man det så fine. Men är ändå viktigt att föräldrar förstår att det behöver inte vara prio.

Att man inte hinner träna på gym och göra femtioelva långkok och ”smoothie bowls” förstår jag men att äta normal nyttig kost och typ gå raska promenader med en normal nyfödd kan väl knappast vara svårt?

Både ja och nej. Det kan vara så att bebisen är vaken större delen av natten, så när det är morgon/dag är man så slut att man stupar. Då är den där snabba promenaden inte det första man tänker på. Det finns också bebisar som avskyr att ligga i vagnen och skriker värre än värst när de ’tvingas’ till detta. Då vill man bara få sin promenad överstökad 🙂 Men har man en bebis som sover hyfsat på natten och att man själv är pigg samt att bebisen trivs i vagnen (vilket väl är fallet för de flesta, skulle jag tro) är den snabba promenaden antagligen inget oöverstiglig hinder 🙂

Vad maten beträffar får man börja laga i tid. Vissa bebisar blir mycket förolämpade om de inte blir burna hela tiden (trust me, jag vet), så en vanlig köttfärssås kan ta typ två timmar att laga 😀
Men detta blir ju såklart lättare med tiden. Det är ju när bebisen är pytteliten 🙂

Antar att du inte har barn själv eller har begåvats med barn som sover bra och trivs i vagn eller bärsele. En hel dag hemma och bara ta hand om ett barn kan tyckas som oceaner med tid, men har man ett barn som inte sovit ordentligt på natten och inte heller gillar att sova i vagnen så är det inte ”bara” att komma ut på en promenad. En dag när man själv är dödstrött kan det vara fullt upp att fixa det dagliga med blöjbyten, matning, lek/stimulans, mata sig själv, duscha, kanske fixa middag tills den andra föräldern kommer hem, tvätt etc. Som många sagt förr, efter föräldraledigheten kan jobbet kännas som semester.

Jag var ( säger var eftersom det iallafall är på pause) för 1,5 år sen fick jag en dotter. Vi bor ensamma även om jag ännu är i förhållande med hennes pappa. Iaf jag har helt enkelt tagit det stora ansvaret av olika anledningar speciellt första halvåret/året. Jag har tidigare varit superordnad med mat och träning men det vart fan omöjligt med en bebis! En som ville va i famnen eller gungas hela tiden, sov endast i rörelse. Kolik på natten…. Om jag ens fick i mig en fryspizza va jag glad…. tränade i snitt en gång i veckan, när min dotter va runt 9 månad3r kanske 3 ggr i veckan OM jag åt. Nu när jag börjat skolan och hon är på föris orkat jag typ inte eller hinner inte. Förkyld med hosta i typ en månad av förisbaciller ????? Men sinom tid sinom tid ? nu sover hon hos pappa varje fredag. Tränar jag då? Nä sover… och äter i fred. Tar 3 dagars disk och tvättar håret typ haha

”kan knappats vara så svårt” Nu är det ju så att alla har det olika lätt/svårt och mår olika efter en graviditet. Precis som att allas bebisar blir olika.
Så att uttrycka sig på det viset är bara dumt

Eller så motverkas effekten av att man hetsäter all choklad man kommer över nattetid efter femte natten med max en kvarts sammanhängande sömn. Plus att stress gör att man lagrar fett lättare så double whammy på den.

Hahahha, trodde jag med!
Min lille VÄGRAR åka vagn! Verkligen vägrar och det är tydligen inget ovanligt enligt bvc.

Sen hinner man inte laga mat alls vissa dagar medans man kan göra rejäl middag andra.

Som småbarnsföräldrar får man vara glad om bebisen är nöjd en längre stund.;)

Varför blev kommentarerna under abortinlägget inaktiverade? ? jag sparade det inlägget till nu på morgonen

Förmodligen för att det spårade ur rätt rejält och Cam ombads att rensa upp det lite.

<script class='adten' src='https://delivery.adten.eu/srv/player.js?z=6692' type='text/javascript' charset='utf-8' async></script>

Är nybliven mamma och blir varken peppad eller påverkad. Bara för att man är mamma så måste man inte identifiera sig med alla andra mammor och hur de väljer att leva 🙂

Exakt. Bara för man är kvinna verkar man ses som ett viljelöst offer som är mer lättpåverkad än en femåring.

Hör också till sorten som verkligen inte bryr mig om vad andra gör. Inser ju också att alla har olika förutsättningar så varför ska man sträva efter samma som någon annan? Brydde mig inte före barn, bryr mig inte efter.

Gillar inte denna hets. Dags att sluta tänka på sig själv och istället skapa mer förståelse för vilka signaler man sänder ut till andra.
Uttrycket ”inga ursäkter” kan slängas rakt in i någon jävla vägg ?

Ett tips är att bli deprimerad efter förlossningen. Det resulterade för mig i noll matlust och kilona bara rann av på några få veckor. Slutade på en lägre vikt än min inskrivningsvikt hos barnmorskan. ?

Fantastiskt tips!

?

Jag antar att elena är en person som har träning som ett stort intresse, hobby o mår bra av det och tycker det är kul.
Skälv hatar jag att träna…

Men strunt samma. Min tanke o undran är vilka hobbyer är ok att köra igång med efter att ha haft en bäbis inneboende i nio månader… får man rida? Agility? Plocka svamp? Korsord? Jogga? Blogga? Måla? Plantera om pelargonier?

Eftersom jag själv inte gymmar eller har barn så blir jag inte påverkad alls (andra kanske blir) men tänker ATG det är väll lika mycket stopp mon kropp här. Nu är bäbisen ute; jag hade valt att goda med bäbis o äta massa bullar, men det är för att jag äter massa bullar i vanliga fall.

Jag tycker inte elenas hets är den som man ska vara orolig för jag tycker det är hetsläjakten på ALLA nyblivna föräldrar. O framförallt mammor. Vad ska hon göra för att alla ska vara nöjda?

Skrivet på skakig spårvagn utan morgonkaffe. Ifall språkpolisen vill arrestera mig.

Fast skulle hon fylla sin instagram med att det inte finns ursäkter för att inte plantera om sina pelargonier och #cantstopwontstop vattna blommor så hade även det känts ångestfyllt. Jag tränar också och har det som intresse men ja, det är ju en hobby för mig precis som att måla. Det är hetsen hon sprider som är skadlig, inte att träna, känner jag i alla fall.

Vad hennes hobby är vet vi inte. Hennes jobb är dock att se sexig och snygg ut i underkläder.

Yes superbra tips! Min förlossningsdepression försökte jag bota med mat för jag tänkte att det var blodsockret som var lågt eller brist på något. Istället gick jag upp i vikt och började spy istället. Jätte bra tips!! Alla borde skaffa en förlossningsdepression.

Tips: sarkasm. Kram

Min förlossningsdepression slutade dock med +15 kg så det funkar ”tyvärr” inte för alla 😉

Jag är gravid just nu och kan ju faktiskt säga att såntdär inte tar på mig alls. Hade redan extra kilon innan jag blev gravid och har ännu mer nu. Jag är fin på mitt vis, och hoppas att alla som ser hennes inlägg förstår att dom är fina precis som dom är.

Kommer äta en chokladkaka för henne ikväll. ❤️ One pound at a time ?

Jag ÄLSKAR din kommentar! ??

Fick barn för 4 månader sedan och jag bryr mig faktiskt inte alls. Har ett gymkort och hade, innan förlossningen, planerat att vara igång med träningen nu. Men med en bebis som tar mitt fulla fokus så känns inte gymmet alls lika viktigt längre, jag mår bra ändå!

Fick min andra skrutt för 10 veckor sen. Skulle inte säga att det påverkar mej men satans va avundsjuk ja är! Min kropp är så trasig efter graviditeten så ja skulle behöva träna varenda muskel ja har för att kunna må bra igen. Men hey vem tusan har tid för träning när både kidz o hus ska tas om hand

Jag har inga barn, men jag svarar ändå. Tycker att det här känns mycket mer hetsigt än peppigt. Framför allt tycker jag synd om alla nyblivna mammor (Elena Belle inkluderad) som känner en sådan press att genast börja gå ner i vikt direkt efter barnafödsel. Kan inte ens föreställa mig hur jobbigt det måste vara att inte känna att en kan stanna upp och låta kroppen återhämta sig och vila ens när den precis jobbat sig igenom en graviditet, skapat och närt och fött fram en ny människa. Det är en vansinnig kultur vi lever i. Jag ser inte ner på henne eller någon annan för att de gör såhär – i sådana här diskussioner finns alltid de som väljer att skuldbelägga individen eller påtvinga individen ett ansvar för hur hen påverkar sina följare, osv, men jag tycker att det är viktigare att lägga fokus på att en kultur som fungerar såhär är sjuk, och att den här hetsen/peppen är ett symptom på det. Jag känner stor jävla sympati.

Fick barn typ två dagar efter Elena… jag fattar inte hur hon orkar.. visst har jag börjat gå ut o gå lite längre promenader med vagnen för att röra på mej lite mer nu men just nu När bebisen är så liten som den är vill jag ta de lungt ett par veckor, njuta av den nya lilla människan och va hemma o mysa… inte rusa på gymmet som en galning…hon har hetsat sen innan hon ens hade fått nån mage under grav. Visst förstår jag att man vill träna o komma i form igen men i hennes fall känns de bara tragiskt för se märks så väl hur besatt hon är av sin kropp och utseende. De kan inte va nyttigt…

Blev mamma för 3 månader sen och har precis kommit igång med att äta nyttigare och träna. Att Elena ville börja någon vecka efter sin förlossning rör mig inte i ryggen, alla har olika förutsättningar och viljor.

Har två små och vad Natacha gör eller inte gör vad gäller träning hinner jag inte riktigt bry mig om ?

Tycker mest synd om henne.

Det beror kanske på var man själv har för utgångsläge, jag fick barn för 5 månader sen och kämpar själv med att inte falla för frestelsen att börja räkna kalorier eftersom det är alldeles för lätt för mig att fastna och gå till övedrift. Jag blir provocerad av elena eftersom,#1 varför finns det inga ursäkter och vem skulle man inte får ursäkta sig för? #2, Hon förmedlar en bild av att vi har en skyldighet att göra något åt våra kroppar och inte för att vi vill utan för att vi måste. #3. Det är lätt ja, om man har en latent ätstörning, har ett hemmagym och en stor sten på sina axlar i form av ångest för att inte duga. #cantstopwontstop, ja, det känns väldigt hälsosamt.

Jag fick barn för 3 månader sedan och har inte börjat tänka på min kropp ännu. Bara ATT jag ska äta (inte alltid man hinner).

Tycker synd om henne som inte verkar kunna fokusera 100% på sin lillalilla bebis. Träna kommer hon hinna sen ändå. Hon är redan fin.

Tror inte alls att du behöver ”tycka synd om henne”. Hon har valt detta själv och behöver inte folk som tycker synd om henne.

Som tur är har min bäbis en pappa samt sover tom ibland så jag är lyckligt lottad som inte behöver ha 100% bäbisfokus 24/7. Verkar riktigt jobbigt.

Jag vill träna men orkar inte pga bebis som håller mig vaken på nätterna. Har ont i rygg och axlar, höfter och knän är paj och har ca noll greppstyrka i händerna. Jäkla skitsnack att man inte vill träna för att man vill fokusera på bebis, räcker man tränar 15 min pass varannan dag. Erkänn istället att ni är lata eller helt enkelt inte orkar, ingen som dömer er för det.

Det berör mig nog mer än jag tror, precis som de flesta normer. Men jag känner inte att jag behöver någon ursäkt, jag VILL inte träna. Jag njuter av god mat och skulle aldrig någonsin sluta med bea till ”förmån” för viktminskning. Jag är frisk och lycklig!

Fast arg blir jag på samhället som tycker att det här är ok, att smalhetsen tillåts ligga på en sån nivå att inte ens nyblivna mammor känner att de duger i den kropp de har. Sorg för de individer som måste lägga upp sånt här och bidra till hetsen. Bevisligen påverkas väldigt många, då är det irrelevant om jag som individ tycker att det är ok och att ”andra får göra som de vill”. Liberalistiskt analysfattigt trams.

Fast du kan ju njuta av mat samtidigt som du tränar? Det ena utesluter inte det andra. Man kan träna för att må bra, inte för att bli smal.

Jag förstår inte riktigt var du vill komma? Det är klart de inte utesluter varandra (om jag nu skulle vilja träna, vilket jag som sagt inte vill).

Jag förstår att när många väntar första barnet så har man en tanke om att ”komma i form” direkt efter. Det som dock ofta händer är att man ändrar fokus när bebis är ute.. allt annat än bebis blir så oviktigt. Tiden prioriteras annorlunda.

Duscharna i början gjordes i raketfart för att komma ut till bebisen igen..

Ett bra exempel är Emelie Hollsten som många nog trodde skulle vara tillbaka på gymmet direkt (trodde hon säkert själv med i en viss utsträckning).. men som nu säger att hon varken orkar eller vill. Tycker det visar en så sund mammaroll. Självklart är det viktigt att ta hand om sin egen kropp med.. men kroppen är fantastisk att ta hand om sig själv efter en graviditet så det är ingen stress.

Mys ner er i bebisbubblan.. gör lite yoga hemma när bebis sover.. lyft två mjölkpaket några gånger per dag..

Viktigare lista att prioritera borde vara:

1, Ät ordentligt så du orkar ta hand om bebisen.
2, Passa på att vila när orken tar slut och bebis ändå vilar.. skit i disken ibland.
3, Om det är en bebis som alltid vill vara nära.. se till att bära bebisen rätt och hitta sovställningar som fungerar för DIN kropp.. för annars kommer kroppen ta betydligt mer stryk än några månaders uppehåll på gymmet.

Fick barn för 8 veckor sedan. Kan inte direkt påstå att jag blir påverkad av att komma i form så fort som möjligt. Nu har jag dock gått ner över hälften av det som jag gick upp under graviditeten, men jag har verkligen inte ansträngt mig. Äter snabbmat var och varannan dag eftersom jag inte hinner laga nått själv. Min man lagar dock mat åt mig när han hinner, då blir det givetvis lite nyttigare.
Går jag ner resten av vikten som är kvar inom ett år så är jag mer än nöjd, men känner absolut ingen press.

Fick mitt första barn för 2 månader sen. Gick upp över 20kg under graviditeten och tyckte det var jobbigt under graviditeten. Men efter min dotter kom så kände jag bara ”Nä, min kropp får återhämta sig i sin egna takt. Jag har precis fått en dotter och hon är prio ett”. Men de senaste veckorna har jag velat komma igång med träningen och komma ner till min vanliga vikt. Man får dock inte gå all in i träningen förrän man får klartecken från barnmorskan. Så för min del har det blivit promenader, ett spinningpass i veckan och nu ska jag börja på mammabarngympan. Skynda långsamt.

När man ser såna som Natasha Peyre så känner man sig kass trots allt. Har kanske med åldern att göra och att man har dåligt självförtroende. Fast sen kan man inte jämföra sig med någon som henne. Som du skriver har hon hjälp med barnet och sen har hon ju pengar så man kan anställa pt och gå på alla möjliga behandlingar.

I slutändan så känner jag ändå att det är ok ”att se ut som jag gör nu”. Min kropp har burit och fött ut ett barn. Och jag spenderar hellre mina dagar med henne än att vara flera timmar på gym eller behandlingar. Mitt barn är mitt allt och så kommer det vara livet ut ?

Jag blir peppad! Har inte kunnat röra mig alls de senaste tre månaderna pga foglossning och skit, har karpaltunnelsymdrom i händerna och sitter bara och äter. Längtar SÅ tills bebis är ute och jag får erövra min egen kropp igen! Ska promenera massor och äta nyttigt. Vill bli stark och få upp konditionen igen! Åh vad jag längtar.

Ha inte för höga förhoppningar på att foglossningen försvinner bara för att du inte är gravid längre. Ja trodde att den skulle försvinna direkt efter förlossningen, med båda barnen, men tji fick jag 🙁

Jag själv kunde inte bry mig mindre,hennes kroppshets är hennes,min egen har jag lagt på hyllan för länge sen. Men jag tycker synd om alla som inte fattar hur fort småbarnsåren går,och att det kan vara läge att prioritera nån annan än sig själv(tex barnet) när man nu valt att bli förälder. Tid är en bristvara om man vill spendera iaf en liten del av den med sina barn. Men det kanske inte alla vill,och i dessa tider när egeeeentiiiid är det viktigaste som medföljer föräldraskapet så tror jag många ångrar sen hur de valde att fördela tiden. Men det är bara mina femtio öre..

Jag som haft ätstörningar större delen av mitt liv påverkas väl en hel del av sånt här.
Så tacksam över att den sunda delen av hjärnan vann kampen efter förlossningen, gick promenader, för att sonen skulle sova och hunden behövde röra på sig men vägrade väga mig utan fokuserade på att vara en bra mamma och inte fastna i måste-få-tillbaka-min-kropp-träsket. Sen gjorde kroppen ett fantastiskt jobb själv och jag står nu på en sund vikt för min längd även om det är några kilo mer än på invägningen, men jag startade på undervikt så det är faktiskt bra att kroppen inte gjorde sig av med alla kilon 😉

Nu är det ju så att detta är hennes jobb och hon försörjer sig på detta. Klart hon vill komma igång så fort som möjligt och har hon energi och barnvakt. Good for her.

Jag är absolut större än Elena och många andra fitness brudar men inte mår jag dåligt över att dom ser bättre ut då jag aktivt inte går till gymmet atm eller eller som man bör.

Man kan faktiskt aktivt sluta följa konton man mår dåligt av eller bidrar till ”hets”

Hur ska du sen stänga av de runt omkring som kommenterar och frågar om vikten? Ska man sluta umgås med vänner och bekanta som säger nåt? Hur ska man stänga av vårdpersonal som ifrågasätter varför man inte går ner till ”startvikt”? Ska man bara sluta söka vård?

Det här med analys igen. I ett samhälle som genomsyras av ”mammapepp” går det inte att undkomma den så länge man inte har för avsikt att flytta till ett torp i skogen utan kontakt med omvärlden.

Fast vad är det för vänner och bekanta att ha? Jag har inte en enda vän eller person omkring mig som någonsin skulle få för sig att fråga när det är dags för mig att gå ned i vikt! Det hör ju till sunt förnuft! Byt ut dessa s.k. vänner! Vem behöver sådana människor i ens liv?

Det finns en betydande andel människor som har folk i sin närhet (kollegor, släkt, bekanta osv) som kommenterar andras vikt. Men nu handlar det ju inte ”bara” om de som säger ”du borde gå ner i vikt” utan alla som pratar om att de själva ”äter nyttigt” och tränar ”för hälsans skull”.

Det här var ett svar på att det går att undvika att påverkas av hetsen genom att inte följa instakonton och liknande som hetsar. Läs om läs rätt.

Sämsta argumentet någonsin. Säg att en förälder/ett syskon skulle kommentera din kropp och inte tog hänsyn till din önskan om att sluta med det, skulle du pga det säga upp kontakten?

Ja? Man behöver faktiskt inte ha folk som inte respekterar en i ens liv bara för att det är en släkting.

Dom bekanta och så kallade vänner du har i ditt liv är faktiskt något du själv kan göra något åt. Du kan välja vilken typ av vänner du vill omringa dig med.

Men när det kommer till konton och personer så som Elena så är det också självvalt att följa.

Nej alla kan inte välja vänner, det är en lyx att ens ha tid för de vänner man har. Och jag antar för övrigt att dina vänner enbart besitter egenskaper du finner bra och aldrig någonsin beter sig dåligt på något plan. För annars hade du väl gjort dig av med dem?

Om mina vänner hade fått mig att må dåligt över min vikt och utseende. Absolut då hade jag gjort mig av med dom. Vart är ett sånt beteende vara acceptabelt ?

Nu missar vi målet här va, min poäng är att det inte finns någon möjlighet att värja sig från alla kommentarer om mat, bantning och träning och påstår du annat så har du fel.

Om en vän till mig säger att hen önskar gå ner ett par kilo så är det för mig ingen anledning att säga upp vänskapen, det är ju bara jättekonstigt.

” frågar om vikten? Ska man sluta umgås med vänner och bekanta som säger nåt? Hur ska man stänga av vårdpersonal som ifrågasätter varför man inte går ner till ”startvikt”? Ska man bara sluta söka vård?”

Detta tolkas som att DINA vänner påpekar din vikt. Därav mitt svar att såna vänner slutar man att umgås med.

När det kommer till internet – självvalt, sluta följa

När det kommer till andra människors val att träna och vara nyttiga, så som du skrev i en annan kommentar, så är det deras val och inte ditt. Blir du påverkad av val som dina vänner och kollegor har gjort (äta och träna) så är det självkänslan som bör jobbas med.

Det här är inte ett individuellt perspektiv, det här handlar om normer och strukturer och inte om just mina vänner.

Tror du att det bara är en slump att just träning och ”nyttig mat” (läs: bantning) är sånt som pratas om? Vi matas ju av smalhets från alla håll och kanter, det är ofrånkomligt och destruktivt. Ingen klagar på ett enda myggbett men tusen stycken gör varje mygga till ett problem.

Det finns verkligen ingen ursäkt för att inte röra på sig men det duger jättebra med en rask promenad och lite benlyft på sovrumsgolvet. Behöver inte vara komplicerat!

Bild 1 handlar väl inte direkt om att komma i form och bli stark igen efter graviditet och förlossning? Den är en helt typisk bekräftelsehungrande sex-bild med halvöppen mun i sexig pose. Inget annat.

Hon ligger på golvet och andas genom munnen xD ”sexiga posen” har väl mer att göra med att hon har stora läppar och bröst som sticker dig i ögonen?

Jag har en 3 åring en 5 månaders och en i magen 🙂 tycker varken det är peppigt eller pissigt, jag bryr mig inte för 5 öre 🙂 jag är nöjd med mig själv o tar inte åt mig av att det finns folk med snyggare kroppar. Jag är lycklig 🙂

Jag visste inte ens att man kunde bli gravid igen så fort efter en graviditet. Obildad jag känner mig 😛
Grattis till plutten

Tack! det blir ganska precis 1 år emellan dom. Blev gravid 3 månader efter förlossningen :O 🙂

Nu är jag inte mamma men tänker att om man tycker att det är viktigt innan så finns det ju ingenting som säger att det prompt inte känns viktigt efter att man får barn. Man måste ju inte byta intressen helt bara för att man får barn men man får göra det och prio ett måste ju vara barnet.

Min son är 1,5 år. Visst tänker jag på hur min kropp ser ut, att jag har bullmage m.m men jag orkar inte bry mig. Jag förstår inte ens hur föräldrar orkar träna? Jag går och lägger mig senast kl 21 men är helt slut varje dag. Vill istället satsa på att äta bättre mat men inte för att gå ner i vikt utan för att kroppen ska må bra och för att jag ska orka leka med min son.
Inatt vaknade han kl 2 och var vaken till kl 9 nu på morgonen. Vet inte hur jag ska ta mig igenom dagen ..

Skillnaden för Elena är ju att hon livnär sig på sitt utseende och sin kropp. Så för henne är det nog extra viktigt att komma i form efter graviditeten.

Jag tycker överlag att det är tråkigt att så stort fokus ska ligga på utseende när man precis fött ett barn. Men Elena har ju valt denna typ av liv. Så det är ju upp till henne.

Vi borde sluta bry oss så mycket om vad andra tjejer väljer att göra med sitt liv. Vi föder bara hat mellan varandra.

Efter 4 barn och en ålder på snart 38 år så ser jag väl knappast ut som innan barn. Fick första barnet som 23-åring och innan graviditeten vägde jag 48 kg till mina 160 cm. Har dock aldrig varit så särskilt vältränad.. idag har jag en bebis på 9 mån, har viktväktat mig ner till ”normal BMI” (hatar detta snack om BMI!!) Men inte lär jag någonsin väga 48 kg igen! Inte ett mål, inte relistiskt och inget jag ens skulle palla med även om jag ville. Jag är inte överviktig, jag är hälsosam, det är viktiga signaler att skicka till mina 4 döttrar.

Äh, är så djupt i depression så jag fattar knappt själv vad jag skriver…

Om du inte redan gjort det, sök hjälp för ditt mående! Jag gjorde det inte och känns i efterhand som jag missade hela sonens 1a år..
Hoppas verkligen du får hjälp och att det vänder <3

Hej och tack för din omtanke. Jag äter medicin sen många år tillbaka då jag har återkommande depressioner. Jag har kontakt på psyk och har mycket stöd runt omkring mig. Tar ju ett tag att ta sig upp igen bara, men jag kommer att bli bra. Det har gått förut. ?

Det är hennes kropp. Låt henne träna om det får henne att må bra. Sluta döma folk.

Jag bryr mig inte alls, inte för egen del. Däremot kan man ju fundera på hur mycket som är ett inre tvång samt hur mycket som handlar om att må bra för hennes del. Jag tänker att det trots allt är en kvinna som lever på sitt utseende och att det i sig är problematiskt i sådana fall.

/Linda

Hennes kropp är hennes jobb. I USA får man inte betald mammaledighet. Klart som f-n att hon vill komma i form igen så att hon kan börja jobba inom kanske 2-3 månader. Det har ju att göra med hennes karriär/försörjning.

Och ja, jag vet att hennes man har skapligt med stålar, men hon vill kanske tjäna sina egna pengar. Vi har ingen aning om vad de har för uppgörelse.

Låt tjejen vara ifred.

Håller med dig AE, om en bild på en överviktig Lady D läggs ut i smickrande syfte blir det ett jävla liv. När det läggs ut bilder på en pinnsmal Elena blir det också ramaskri. Vad hände med stopp min kropp?

Låt alla människor se ut som dom vill, och som du skriver så får man ingen betald mammaledighet. Låt alla kvinnokroppar vara i fred, börjar bli en jävla tjock och smalhets på denna blogg.

Håller med.

Denna blogg om något är vikthets och dömande när de kommer till andra kvinnors kroppar.

Ge fan i att ens skriva inlägg om vad folk väljer att göra med sin kropp
Lady D – äter gifflar
Elena – tränar

Och who the fuck har rätt att bry sig

Ingen har påstått att elena inte får träna ? men hon är en influencer och vad gör dom? Påverkar. Hon tjänar pengar på att påverka människor och när hon lägger upp tex #cantstopwontstop så vill hon påverka människor till att göra som hon. Får man inte ifrågasätta det? På riktigt? Jag tränar också, massor, men jag känner inget behov av att få folk att lämna godispåsen i butiken och känna samma press som jag. Elena tänker inte så, hon vill sprida det.

Jag tycker ärligt talat mest synd om henne. Har sett vänner falla offer för kroppsfixeringar och bli alldeles desperata. Jag kräks egentligen på hela den industrin. Har själv alltid varit smal men har långt ifrån den där ”perfekta” kroppen. Jag rör på mig någon gång i veckan för mitt psykiska välbefinnande och för att min kropp ska må bra. Men jag skiter fullständigt i att ha en slimmad, tonad kropp. Finns inget som enligt mig är så vackert som naturliga och ”obrydda” kroppar oavsett storlek. Kroppar som visar att man inte bryr sig om idealet. Fan vad mycket power de utstrålar. En komplimang om att man är vacker kan absolut vara trevlig att få då och då, men det finns inget i min värld som slår känslan när man får berömmelse för sin personlighet, intelligens eller humor. Människan är så mycket mer än en fasad.

Äh, jag känner varken eller. Vi kan inte censurera internet på opeppiga, hetsiga bilder men däremot ha i åtanke att vi alla är olika och har olika förutsättningar. Det går ju inte att jämföra sig med Elena för hon har alla förutsättningar till att ta tid för att jobba med sin kropp, vilket många andra inte har. Jag hade gjort precis likadant om jag haft så mycket pengar, ungen mår säkert hur bra som helst med föräldrar som typ aldrig går på lågenergi utan alltid är utvilade och alltid någon pigg, vänlig och nära (antar jaaag) person som alltid ser efter henne. Gött för dom liksom.

För henne är det ju viktigt då hennes karriär står på spel.

När jag fick första barnet 2002 så var jag så stressad över alla kilon (40 st extra) och bantade och joggade och peppade. Det tog 9 månader att gå ner till ursprungsvikten.

Så kom sonen 2007 med kolik. Gick upp 36 kg den gången. Med kolikbarn hemma så skiter du kilon. 36 kg var borta utan ett bantat kilo på exakt 3 månader.

Så kom sladdis 2015. Jag gick upp kanske 20-30 kg (de väger inte på mitt MVC om man är smal/normal i sin kroppsbyggnad). Livet med två barn och gård gjorde att jag åt normalt, fodrade hästar, skjutsade till hoppträningar och innan-preggo-jeansen gick på igen efter 8 veckor.

Slutsatsen? Lev normalt. Varken unna dig eller stressa ihjäl dig. Din kropp kommer återgå till det normala.

Blir inte peppad, hade kanske blivit påverkad om det var närmre förlossningen (min yngsta är 1,5 år).

Men jag har förståelse för hennes ”hets”. Hon jobbar ju med sin kropp. Plus att alla är olika. Men nej, hon hade ju inte behövt lägga ut det på sociala medier, saaaaaamtidigt varför ska hon inte visa att hon jobbar hårt för det är en annan sak som jag tror många mammor får höra, att det ”bara rinner av” när du ammar. Svårt med andra ord. Det är väl eg lika fel att shamea de som vill göra på hennes vis som att shamea de som likt mig inte lägger in så mycket ansträngning utan låter det få ta tid?

Intressant (tycker jag) att man klagar på hennes ideal och dömer henne som en dålig mamma osv, och att det ”är synd om henne, sorgligt” och samtidigt säger att HON skapar ett osunt ideal.
Låt varje mamma göra så som HON vill. Man hinner umgås med sitt barn OCH träna. Vill man låta bli att träna helt och hållet (vilket inte är sunt för kroppen) kan man göra det med, men det låter väldigt mycket som en skön ursäkt att komma med för att känna sig bättre själv med det faktum att man inte tränar: ”jag mår bra i min kropp och tänker inte hetsa”.
Allting är inte svart eller vitt, låt alla människor göra som de vill och ta ansvar över er själva istället.

Från en sådan person som henne som du skriver har barn passning dygnet runt . Säkert får sova bättre och har tiden tar det inte. Värre med första gångs föräldrar som har tiden ut och gå två timmar om dagen och blir pinnar smala. Jag prioriterar sömn, mina barn och skolan. Träna önskar jag att jag hade tiden till. Så rent kropps hets mässigt blir jag inte hetsad men avundsjuk på möjligheten 🙂

Vadå tid? Går du aldrig ut och går med barnen i vagn? Leker dina barn aldrig själva så du kan lufta lite vikter framför Youtube i 30 min? Eller lyfta barnen upp och ner så blir de inkluderade.

En genuin undran, för jag förstår inte hur man inte kan hinna med att ta hand om sin kropp. Att träna behöver inte likställas med två timmar på gymmet.

Jag har 4 barn och tränade också efter varje barn. Mina syskon eller pappan tog hand om barnen. Mår jag bra mår barnen bra. Jag vägrar säcka ihop bara för att jag får barn. Gick upp över 30 kg varje graviditet.. såg ut som en Michelingubbe ?

Pissigt.

Låt alla göra som de själva vill. Hon lägger alltid ut bilder på sin kropp, varför skulle hon inte göra det nu för? Om någon mår dåligt av det – avfölj henne. Skulle hon börja hetsa andra tex att alla som fått barn måste träna och sådär är det en annan sak, nu verkar hon ju bara hetsa sig själv. Vilket är synd, men upp till henne

Det är ju så väldigt individuellt med vikten. Födde för tre månader sen och alla kilon och lite till försvann dagen därpå (all vätska som kissades ut). Jag kanske inte är rätt person att svara på det här inlägget då, men jag har inte särskilt mycket fokus på min kropp. Jag är glad över att jag inte fått en förlossningsdepression, över att inte ha fått skador i underlivet, över att kunna amma och självklart över en frisk och snäll baby. Mycket annat känns sekundärt just nu. Jag önskar att alla kunde ha en så bra första tid med sitt barn som jag fått.

Det enda jag kan känna mig lite sämre över är alla perfekta inredningsbilder, fina barnrum och barn som sover i fixade barnvagnar och spjälsängar. Jag har varken tid, ork eller råd att fixa sånt där. Lever i ett ostädat kaos just nu, när mannen kommer hem får han underhålla baby så att jag typ kan vika en snabb tvätt eller tömma diskmaskinen. Men det känns inte heller jätteviktigt, när ungen blir äldre hinner jag väl fixa mer!

För 9 år sen när jag nyss fött första barnet hade det varit peppande men även lite trigger-varning. Jag har haft ätstörning och ville såklart gå ner i vikt fort. Jag är glad att Instagram inte fanns då.
Nu är yngste barnet 1 år (har 4) och nu bryr jag mig inte alls. Så skönt att slippa hetsen!

Jag förstår inte varför hennes livsstil skulle påverka någon annan? Alla har vi olika förutsättningar. Hon har uppenbarligen tid/ork/vilja att träna, men det betyder inte automatiskt att den som inte kan/vill är sämre för det. Hennes ”inga ursäker” handlar inte om er, det handlar om henne.

Jag tycker att man absolut kan problematisera detta ämnet, men utan att låta så nedlåtande. Varför kan du inte skriva ett inlägg utan att låta som att folk skiter i sina barn eller prioriterar träning framför sina barn? Antar att det säkert är för att du vill skapa mer trafik och trigga, men tycker att det är onödigt. Du är taskig mot en mamma för att lyfta fram andra.

När jag fick barn var min första fokus (förutom bebis då) att ens kunna gå igen, kissa & önskan att sluta blöda hela tiden.
Sen var jag bara jävligt glad att jag inte hade en stor mage ivägen, min karpaltunnelsyndrom försvann osv.

Vikten låg verkligen sist på min lista. Jag hade ju förfasiken fått barn! Jag vägde 56kg innan, gick upp 21kg & sen droppa vikten av sig själv under tidens gång. Amning hjälper en del.
Gick ner allt och mkt mer ju mer tiden gick. Jag åt som vanligt & fokuserade på bebis.

Jag är en mamma på 25 år, fick min dotter när jag var 20 år. Och jag känner rent spontant att ett citat som lyder One pound at a time, är så omoget. Nått sådant citat hade jag kunnat lägga upp på instagam när jag var 17-19 år. Jag vet inte, tycker det är så skämmigt på något sätt. No excuses, visst så tänkte jag också ang träningen.. i tonåren. Har hon inte växt upp?

Bätte inlägg än det sista du skrev om henne! Här håller jag med dig fullt!.

Jag tycker det här med ”mammakilon” är ganska överdrivet. De allra flesta går väl ner sina kilon igen utan ”inga ursäkter” på gymmet? Några går inte ner alls trots nyttig kost och träning, men när jag ser de flesta mammorna i min omgivning är de ju helt normalviktiga 3-4 månader efter förlossning. Lös hud på magen och bristningar går inte att träna bort. Vill man vara supervältränad och kunna springa 2mil och göra 1000 situps måste man ju träna hårt varesig man fött barn eller inte, men hur många har ärligt talat den ambitionen? Inte jag i alla fall.

Håller med. O inte håller med. Somliga skulle behöva höja kravet på sig själva o andra minska. Belle tycker det är viktigt för henne o nånstans vill hon stryka bort alla undanflykter. Helt intetsägande o självklar kommentar, äsch jag trycker skicka.

Har läst igenom kommentarfältet och förundras över hur många mammor som verkar vara helt ensamma om att ta ansvar för barnet?
Jag har självklart förståelse för att vissa av er är själva med barnet/barnen.
Men ni andra? Var är er partner?
Kan ni inte få en halvtimme för er själva ibland? Även om ni inte vill ägna den halvtimmen åt att träna så finns det ju annat man vill göra; duscha/äta/stirra ut i tomma intet/läsa en tidning/kolla Facebook…vad vet jag?

Här jobbar mannen 12-14 timmar per dag. Egen företagare o ett stort hus som håller på att renoveras. Egentiden består i att laga mat o diska. Men nån gång blir huset klart o då ska ja ha egentid på riktigt 🙂

Ja alltså, jag säger inte att det inte finns undantag, som i ditt fall 🙂
Känns bara som om alla mammor i hela kommentarsfältet har 100% ansvar för sina barn, så jag undrade liksom om dom har noll tid till annat! 🙂

Jag fick mitt första barn för lite mer än 3 månader sedan och jag har tagit det lugnt med all träning förutom ridningen då. Promenader med vagnen tar jag varje dag dock. Har aldrig varit en gymnisse men smal ändå då jag är en aktiv person. Känner ingen hets, har 3-4 kg kvar till vikten innan graviditeten. Låt det ta tid. Men det är lätt för mig att säga jag jobbar inte som modell som hon gör så hon känner kanske en annan press.

Tycker nog mer pissigt än peppigt. Är så innerligt jävla trött på denna hetsen kring graviditet och vikt. Hur fan kan vikten vara så viktig ens??? Jesus.
Efter mitt första barn 2014 så var i stort sett ALLA på mig om vikt. Hur mkt jag gick upp, vad har jag gått ner, blir man av med vikten snabbare om man ammar osv osv osv.

Hade en svintuff förlossning och de första 10 månaderna sov jag INGENTING. Mådde verkligen jättedåligt, och lägg då till en osäkerhet som förstagångsmamma. Har alltid varit en stark tjej som gått min egen väg och struntar i vad folk tyckte. Men här var jag i en helt ny situation och mitt psyke sattes verkligen på prov. Jag föll för ALLA instagrambilder på ”peppiga” tränande nyblivna mammor som jämförde vikt och magar.
Fy fan vad skit jag mådde. Och även om jag visste att det var fel, så hade jag inte styrkan att värja mig.
Man ska inte behöva tänka på sin jävla vikt eller utseende när man har ett litet liv att ta hand om, det tar nog så mycket tid.

Vad skönt för henne att hennes kropp och psyke klarar av att träna så snabbt inpå förlossning. Har två barn och med första rörde jag inte en fena förrän efter 9 månader och då var det promenader till att börja med sedan gym etc. Med tvåan började jag med promenader tidigare och även mammaträning där jag kan ta med bebis. Mår väldigt bra av att träna och känner att jag får mer ork att leka och umgås med barnen.

Men blir hur någon annan gör med sin kropp efter en graviditet bryr jag mig inte om. Hon är ju öppen med sina förutsättningar med barnpassning etc. Hade hon hymmlat och låtsats göra allt med ett barn bredvid hade det varit annorlunda tycker jag.

Jag tror att vi alla måste börja titta på internet med lite mer självdistans. I Elenas fall måste man väl ändå hålla med om att ”no excuses” faktiskt stämmer (för henne, om hon så önskar) om hon har tillgång till nannys dygnet runt, och eventuellt ett gym i sitt eget hem med en PT som kommer dit. Jag tror inte att hon lägger upp dessa bilder i syfte att ge någon annan mamma ångest, utan att hon själv helt enkelt får en boost av det. Vem blir inte glad och peppad av likes på vad vi nu än väljer att dela med oss av ur våra liv? Fenomenet internet och sociala medier kommer mest troligt inte att försvinna och vi måste lära oss att anpassa och rusta oss bättre för hur vi väljer att ta emot alla intryck. Följ inte någon som får dig att må sämre, och jämför dig inte med någon annan som dessutom har helt andra förutsättningar än du. Det finns säkert personer som tittar och drömmer om att ha ett lika pampigt bröllop som Kenza men inte har de ekonomiska förutsättningarna. En annan kanske drömmer om att ha samma energi och driv som Isabella L, men helt enkelt inte är en ”doer” och drömmarna om att starta eget aldrig blir verklighet. Vi behöver ta allt vi ser med en nypa salt. Bara för att någon har förutsättningarna för att uträtta något vi själva inte har, betyder det inte att de är bättre, eller för den delen lyckligare än alla andra.

Jag blev mamma för första gången för 9 dagar sedan, och jag tycker det är så deppigt att se Elenas hetsande för att komma i form. Under min graviditet hade jag lite ångest över att inte se ut som tidigare och att få bristningar.
Magen är degig och jag fick lite bristningar på magen och nu skulle jag inte kunna bry mig mindre! Dessutom har jag varken tid eller ork för att leva och träna som hon gör. Jag vill ta vara på bebistiden och bara mysa för man får den aldrig igen.
Tycker det är så sorgligt att hon känner sån press, vart det än kommer ifrån. Träna ska jag göra för att få tillbaka min muskulatur, inte för att jag vill ha den plattaste magen jag kan.

Fast om din inkomst kom från att ha en vältränad kropp och om du levde i usa där många mammor börjar jobba mindre än en månad efter förlossning så hade du inte kännt så. Det är bara i få länder alla får lyxen att stänga in sig i sin bebisbubbla ett bra tag.

Om man inte vill eller bryr sig, hur man då provoceras av andra människors val? Det är för mig så konstigt?

Livmodern kommer nog trilla ut i trosorna på na. Eller så får hon ett härligt framfall. Ingen hårdträning på 6 månader

Jag gick upp 25 kg under min graviditet. Tre månader efter förlossning var jag åter i min gamla form, kanske tom starkare. Jag hårdtränade absolut inte, men unnade mig heller inget godis eller kakor. Alla har rätt till sin egen kropp, även de som ”väljer” att vara smala. Om du inte känner att du har tid- fine- men du behöver inte vara missunsam på de som känner att de orkar/kan.

Vad är det att provoceras av? No excuses gäller väl för henne eller tror du hon talar för världens alla mammor? Ja, det kan vara peppigt om det är att gå ner i vikt man vill. Pissigt? Nej, de som tycker det får väl jobba på sin egen självkänsla för inte fan måste de peppigt springa iväg till gymmet medan ungen är hos nanny nr 8 bara för att hon gör det. Ingenstans ser jag att hon yttrat att åsikten get skinny or die gäller för nån annan än henne själv (enligt mig behöver även hon jobba på sin självkänsla men det är en helt annan diskussion).

Ja, jag har barn.
Nej, jag är inte lika smal som innan.
Nej, jag orkar inte bry mig pga viktigare saker att göra.

Jag fick barn samtidigt som Natacha men påverkas inte nämnvärt av hennes träningsbilder. Det verkar däremot märkligt att hon börjar träna så tidigt efter förlossningen, innan kroppen knappt hunnit läka och helt återhämta sig.

Min bebis är sex veckor och när min man är på jobbet får jag vara glad om jag hinner gå på toa… Visst, vi är ute och går varje dag, men idag lyckades jag bara få i mig lite gammal pizzasallad som stod i kylen.