Om någon vinner så måste en annan förlora..

Marcelo/Nicci:

Nicci klänger envist fast vid Marcelo som vid det här laget praktiskt taget kan göra som han vill eftersom att hon ända stannar – och det verkar han tagit fasta vid under helgen som gått.
I lördags var hon nämligen hembjuden till Marcelo och de satt enligt henne och mös i soffan. Då dyker hans killkompisar upp, spelar lite tv-spel och tar sedan med sig honom ut medan Nicci stannade kvar och var hundvakt.

Kanske tror hon att om hon bara är så där ”casual” och inte alls krävande och ”låter honom ha sin frihet” som kommer han snart förstå att hon är den perfekta flickvännen?
Nä. Det kommer inte ske. Det är skillnad på att inte behöva kontroller varenda steg ens kille en kille tar – de är ju enligt Marcelo inte tillsammans – till att förvandlas till en regelrätt dörrmatta.
Enligt honom är de ju inte tillsammans så medan hon sitter hemma hos honom och passar hans hund så kan han med gott samvete göra en repris på juldagens hångeleskapad från Mr French, eller till och med följa med en annan tjej hem för att sedan framåt småtimmarna krypa ner hos Nicci där hon ligger och väntar på honom i sängen – utan varken dåligt samvete eller kval.
De är ju inte tillsammans enligt honom och hon har ju uppenbarligen accepterat det.

Win-Win för Marcelo.
Not so much för Nicci…

51 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    Gud, vad jag blir ledsen av deras ”förhållande”. Jag vill bara förklara för henne att hon är värd så mycket mer och att det inte är okej att han kommer och klampar där han vill och sen bara drar. Usch, så arg jag blir.

    Så Marcello kan inte gå ut med sina kompisar och softa? Tänk om det var bestämt sen innan och Nicci brukar hänga där ändå och va med hunden. Förstår inte problemet. Ja fattar att det inte är schysst att gå ut och supa och göra bort sig men en kväll med sina grabbar ska väl ändå vara självklarhet?! Det är så överdrivet!!

      Du har inte hängt med i deras tidigare historia låter det som…

      klart han får. Men han behöver ju inte vara en skithög på köpet 😀

      Men hallå. Chilla lite.
      Det är självklart man kan gå ut med kompisarna.
      Men nej, man chillar inte med någon man träffar för att sen dra ut och lämna vederbörande hemma.
      Det är ej okej.
      Så säger man till ”på lördag ska jag ut med grabbarna”.
      Nu vill ju hon få de att framstå som att allt var lugnt och hon tyckte de var kul att vara ensam med hunden, men de tvivlar jag på. Helst hade hon nog velat att Marcelo var hemma.
      Man måste visa respekt. Frihet absolut, men man kan ändå va schysst!

    Så jävla sorgligt att se tjejer låta sig behandlas hur som helst av en kille. Önskar att varje människa såg sitt värde och bestämde sig för att aldrig någonsin nöja sig med mindre. Blir ledsen av att läsa om deras ”förhållande” och jag önskar så innerligt att hon har fina människor runt omkring sig som kan hjälpa henne att inse hur destruktivt det är att vara kvar med honom. Den dagen hon hittar en man som uppskattar, värdesätter och är rädd om henne så kommer hon inse vilken skit han är.

      Låter sig behandlas? Mer sorglig att behandla någon annan så. Lägg ansvaret där det hör hemma

    Han slutade följa henne på Instagram, sen började hon skriver om träning och nyttigheter efter att han skrivit att han inte kan vara ihop med någon som tränar. Nu följer han henne igen.

    Jag tycker så synd om henne, att hon inte ser alla varningssignaler för hur han är. Man kan bara hoppas på att hon inte blir alltför sårad under tidens gång.

      Som inte tränar*

    Jag upptäckte en dag att jag levde i ett liknande förhållande. Han var min pojkvän- samtidigt som han själv var singel. Slutade svara på hans samtal/sms. Låtsades som om jag inte kände honom när jag en dag gick förbi ett fick är han satt med en grupp killar (som han inte ville skulle veta om mig). Han ringde mer frekvent och blev mer eller mindre besatt. Flyttade från landet där han bor tillbaka hit till Sverige och har inte hört hans äckliga röst.

    Jag går in, flera ÅR senare, på hans insta och ser en bild på mig och han i bakgrunden där han skrivit my love under (några månader gammal bara). Jag fick bita mig blodig i läppen för att inte skicka iväg ett DM eller ringa och be honom plocka bort den omedelbart.

    Han var ett riktigt svin. Kunde ignorera mig i flera dagar. Kunde lämna mitt under en bioflm för att grabbarna ringde m.m Jag kände mig som en dörrmatta utan att veta det. Jag var ju så kär. Idag vill jag spy bara jag tänker på honom. Liksom, vad tänkte jag där???

    Va skönt att få skriva av mig. Jag skäms över att berätta detta.

      Också haft det så. Aldrig varit så kär i någon och således aldrig varit så naiv heller. Jag kunde bli ignorerad i en månad, för att sen få en kärleksförklaring om att han älskade mig, för att sedan ignoreras igen. Jag visste att han inte älskade mig, att jag var en av flera men varje gång han hörde av sig var jag för svag för att stå emot. JAG älskade ju honom och tog tacksamt emot den sporadiska uppmärksamhet jag fick. Sjukt vad känslor kan göra med en och hur mycket man stod ut med.

        Precis så kände jag och även Nicci skulle jag gissa. Hoppas det går bra för dig på kärleksfronten. Vi fick iallafall lära oss se vårt eget värde, så det kanske man kan vara tacksam över.

        Och jag är där nu. Fortfarande, efter 4 år. 33 år gammal. Din kommentar kunde ha varit skriven av mig. Hur han är, vad han säger och gör. Hoppas mest av allt att jag ska gå vidare och glömma honom. Hoppas nånstans även att han ska höra av sig och säga att det är mig han vill ha. VARFÖR vill jag det? Jag vet att han är ett rövhål och inte vill ha mig.

        Hur går man vidare? Hittar man någon bättre, när han på många sätt och vis (fysiskt, sexuellt och intressemässigt) är ens drömkille? (Notera att med bättre, så menar jag de egenskaper jag föll för, inte hans douchebagness).

          Vill bara ge dig en stor kram! Jag har varit precis där du är. Trodde aldrig i mitt liv att jag skulle komma ”ur det”. Men tillslut så dök det upp en fantastisk man. Som hade allt det där jag sökt men som ÄVEN behandlade mig med värdighet, kärlek och respekt alla dagar i veckan. Men det tog tid innan jag var öppen för att ens släppa in någon annan i mitt liv. Kan fortfarande tänka på Honom ibland men alltmer sällan och då påminns jag alltid om hans sviniga sidor och hur han faktiskt behandlade mig på slutet. Då sjunker han ner i botten och ingen kemi eller sexuell relation är värd i det i världen. Även om det vi hade var magiskt när det väl var magiskt. Men det var få få gånger. Särskilt på slutet. Annars ett svin som jag aldrig hade tillåtit någon annan vän eller familjemedlem behandlat mig på samma sätt som han gjorde, men han ja han fick beté sig hur fan han ville. Att jag ens orkade…. stor kram till dig!

            TACK för din kommentar! Tack för att du delar med dig! TACK underbara människa! Jag hoppas att du läser detta, för din kommentar har fått mig på andra tankar.

            Jag har velat höra av mig till honom ikväll. Dissa tjejkompisarna för att vara hemma ifall han skulle vilja komma förbi. Vilket han aldrig hade gjort för han kommer aldrig någonsin, never ever, när jag tar initiativet. Kan inte ens boka in en träff nån dag framåt…

            Vi är nånstans väldigt nära slutet nu, jag känner det på hans engagemang. Men om han någon gång, mot förmodan, skulle höra av sig så blir det ett nej från mig.
            Precis som du säger, ingen sexuell kemi i världen är värd all denna smärta.
            Och vi förtjänar alla att behandlas värdigt, right? Nån dag, snart, hoppas jag kunna vara över idioten. Allt det fina jag känner för honom önskar jag kunna känna för en annan kille, snart. Hoppas på det!

            Än en gång, tack!❤️

      inget att skämmas över <3 Ibland behöver det liksom bara få komma ut!

        Fina du <3

      Jag var i samma situation för flera år sedan… Han kom hem till mig och vi skulle äta middag och ha myskväll, slutade alltid med att han åt och sen gick därifrån. Kom hem till mig fyra-fem på morgonen och sov till 14 och jag gjorde frukost och kokade kaffe och fixade. Han började låna pengar, till sist efter flera år var han skyldig mig 60 000 (!!!!!). Han gjorde precis vad han ville med mig, manipulerade mig in i minsta detalj så han kunde bete sig som en röv och jag bara tog emot. Till sist när jag fattade att han varit med andra tjejer under dessa fyra år så brast det för mig och det tog slut. Men fatta FYRA JÄVLA ÅR med den idioten……. Jag skäms så jävla mycket. Fast det var han som var en idiot.

      Hade en snubbe som dörrmattade mig som fan i flera år men av någon dum anledning stannade jag kvar. Kär, svag, allt det där ni vet. Nu har vi varit tillsammans i tio år. Och jag vet inte exakt när det hände och jag vet inte varför, nånstans fattade han väl vad han höll på med och vilken bra tjej han har, men nu behandlar han mig som en prinsessa. ?

      Känner igen mig så mycket i det du skriver. Jag vaknade upp när jag träffade min nuvarande kille som tittade på mig en lång stund och sedan allvarligt sa ”vem är det som lurat i dig att du ska förtjäna min tid?” när han märkte att jag liksom per automatik försökte tjäna min tid med honom genom att ge upp andra saker eller vända ut och in på mig själv på olika sätt, som att han var någon slags belöning om jag offrade mig själv tillräckligt mycket. Först då insåg jag hur skev bild jag fått under åren, efter en tidigare pojkvän som bara hörde av sig när han hade tråkigt/behövde något och som annars mest gjorde att jag kände mig i vägen, inser jag ju nu, i efterhand.

    Camcam det skulle vara roligt om du en gång i veckan tog upp tex veckans diskussion. Dvs tex vad är bäst och sämst med vintern. Finns ju massa roliga områden att diskutera det tycker jag skulle vara skoj. ?

      Diskussioner som skett på sociala medier eller bara generellt? Det är lite vad som händer på ”Öppet spår” på fredagar och lördagar.. Kika in där efter kl 22. Det är alltid massor med trevligt folk att diskutera allt mellan himmel och jord med.

    Du verkar så himla engagerad i detta?
    Förata ”varningsinlägget” var väl ok men låt henne göra sina egna misstag

      Har du missat vad hela syftet med den här bloggen är?

    Men låt tjejen vara! Vet inte vem jag hade varit utan mina kärlekar och dess värk. Kom igen!

      Håller på ett sätt med. Visst, det blir ju att man diskuterar henne som utsatt vilket i sig inte är snällt. Men man bör ha i åtanke att det är grabben som kritiseras i grunden.

    Jag förstår inte… Om han säger att de inte är tillsammans vad är det då för fel i det han gör? Och hur vet du att N inte är okej med det? Kk förhållande eller liknande? Hon får väl ta sina egna beslut. Tycker mer synd om henne att behöva bli uthängd såhär gång på gång, än vad han gör mot henne

      Håller ändå med, om Marcelo säger ”vi är inte ihop” så måste ju hon ta lite eget ansvar.

        fast en medelhyfsad människa hade väl slutat träffa någon som uppebart är störtkär om man nu själv inte vill någonting?

          Varför det? Om han nu är öppen med att han inte vill ha ett förhållande? Då får hon sluta träffa honom om hon inte vill ha det så. Hade han inte varit öppen med det och fått henne att tro att det var dem så hade jag hållt med dig, men kom igen, man har lite eget ansvar. Och ärligt talat, vem vet ens vad de kommit fram till IRL. Hon kanske är helt med på det.

    OT, men vem är bloggaren Challiz egentligen?! Hon ska skriva böcker, artikelserier, har högt IQ….ta ett MENSA-test.

      Varje gång hon ska skriva och göra stordåd, då kommer något iväg. Slår aldrig fel!

      Alltså jag tror det är en hel del som inte är riktigt som det skall vara med henne, skulle nog rekommendera att ”låta henne vara” för hennes eget bästa.

      Är något tragikomisk över hela hennes blogg. Är nog inte ett helt lätt liv hon haft men nu ska hon ju skaffa sig diverse universitetsutbildningar.. Följer med spänning ?

    Alltså aj… hela deras ”förhållande” sticker något så fruktansvärt i mitt hjärta. Fick tidigare idag upp ett facebook-minne där jag, som 20-åring, lite skämtsamt skrivit om hur jag blivit strandad med en död telefon och ett bankkort som inte fungerade i en stad jag inte bodde i. Resten av inlägget involverade skjuts av polisbil och att jag fick ringa på hos en granne till killen jag dejtade eftersom han stängt av mobilen som var kopplad till hans port.

    ”Resten av kvällen är inte så relevant men i det stora hela hade jag faktiskt kul!” skrev jag.

    Det jag utelämnade var den biten när jag väl kom in till killen som lämnat mig ståendes ensam och förtvivlad på gatan, för att jag inte kom till klubben tillräckligt fort, visar sig ha en annan tjej i sin säng. Jag lade mig på soffan innan han bad mig sova i sängen ”för han ville ju hellre ha mig där”. De hade sex bredvid mig när jag låtsades sova.

    ”… i det stora hela hade jag faktiskt kul!”, skrev jag….

    Fy sjutton vad jag bli ledsen och relaterar så hårt till att vara den där yngre, naiva tjejen som är så upp över öronen förälskad att hon går med på vad som helst. Bara hon får den där killen hon av någon märklig anledning placerat på en jäkla pedestal…

      ❤️. Vad man utsatte sig själv för alltså…

      Ville bara säga att jag har ett liknande minne som jag skäms så mycket över när jag tänker på det, fast jag såklart inte var den som gjorde något fel. Men bara så du vet – DU ÄR INTE ENSAM ❤️

    Tycker så synd om henne, hoppas hon inser att hon är värd så mycket mer.

    Var i en lite liknande situation förut. Hade kommit ur ett dåligt förhållande där det visade sig att killen under flera år hade ljugit för mig, så min självkänsla var på botten.

    Nya killen jag började träffa hade mig runt sitt lillfinger och allt var på hans villkor: vi träffades när han ville, vi pratade när han hade lust och bara om det han ville. Ringde jag honom hade han aldrig tid. Jag visste från början att det var en dålig idé, men varje gång han gav mig uppmärksamhet kändes det så bra.

    Han växlade mellan att vara förälskad i mig och att han aldrig känt så tidigare till att bara se mig som en vän. Jag var bara rädd för att förlora kontakten med honom och sa alltid vi absolut kunde vara vänner, men då vände han alltid och började prata om hur mycket han gillade mig/ville vara med mig eller började ta på mig. Hans komplimanger var ”backhanded” och tog alltid upp något negativt med mig, tex ”dina bröst är fina för att vara så små”.

    Till slut orkade jag inte och slutade svara på hans samtal och vi tappade kontakten. Några månader senare fick han veta att jag hade börjat träffa en ny, och det första han frågade var ”Hur seriösa är ni?”, om jag fortfarande kände likadant för honom och att han fortfarande gillade mig.

    I efterhand är jag bara besviken över att jag lät mig själv bli behandlad så dåligt.

      Vilka minnen du väcker. Jag känner igen mig. Känslan av att vara så naiv och godtrogen. Visst kan jag sakna mycket från det förflutna men just sådana ögonblick har jag helt förträngt. Det gör ont när man blir påmind om hur verkligheten såg ut för många år sedan.

      ”Du har snygg kropp men skulle vara ännu snyggare i ett par sillisar” fick man ju höra. Han har betalt åtminstone två operationer till andra tjejer och ändå dög dem inte till slut. Jag vek mig aldrig gällande det iaf. Tacksam för det idag.

    Usch sluta skriva om detta!

    Jag har också varit där, jag har aldrig varit så kär i hela mitt liv och det fösta halvåret av vårt ”förhållande” träffade han andra men han sa alltid att han tänkte på mig då. Det var bitterljuvt och gjorde så ont men samtidigt kunde jag inte vara utan honom, vi blev ihop sen och han var jättefin som pojkvän när jag väl levde upp till hans ideala flickvän. När jag misslyckades i form av att bli för ledsen, säga något som inte motsvarade hans moral eller vara lite för högljudd så möttas jag av tystnad tills jag själv insåg vad som var problemet den gången. Jag fick en depression och det var spiken i kistan, jag ”dränerade” honom och han visade tydligt hur oviktig jag var. Glömde att hämta upp mig, svarade inte när jag ringde och när jag påtalade något var jag känslig. Det tog 6 månader innan jag sakta insåg att han inte längre älskade mig och jag fick fråga 3 ggr under en månad om han älskade mig eller inte, sen så sa han det och vi pratade inte mer varandra på 1 år.

    Nicci gå nu!! 🙁

    OT:
    En Gunnel har kommenterat under Monas inlägg om att Mona är en h*ra som går från bloggare till bloggare för att hänga kvar i bloggvärlden ?

    Om man läst hennes blogg före den 25/12-2017, och hur ledsen hon varit efter hans olika fester helger men brudar, och ger honom chans på chans, N frågar hur tycker ni jag ska göra, jag vågar inte, följarna skriver vad dom tycker, nu skriver hon jag gör det jag känner bäst för, varför frågar hon då, följarna slutar ju snart att skriva kommentarer för det är ju inte till någon hjälp
    har hon ingen i hennes omgivning som kan hjälpa henne eller gå till någon som är utbildad, som kan råda henne, för det här verkar aldrig ta slut, hennes blogg går bra nu, vill man verkeligen att bloggen ska gå bra för otrohet och kärlekstrul, tycker att hon ska ta tag i detta och ge upp nu!
    ,

      världens längsta mening, andas! :O

    Påminner mig om en kille jag dejtade när jag var yngre. Han var verkligen en respektlös kille. Han dök inte upp på våra bestämda dejter, han svarade inte i telefonen, och han kom alltid med massa ursäkter för att han hade ”gått upp i rök”. Han varvade detta med att ge mig massa fina komplimanger om hur bra tjej jag var osv. Ung & dum som jag var blundade jag för hans dåliga beteende. Det jag ångrar är all tid jag la på den pajasen.

    Tror inte att Mr M, är redo för något förhållande…….. Jag hoppas att Fröken Nicci , vaknar upp snart.

    var han så här svinig mot annica också när de var tillsammans? har inte läst så mycket om dem. hur länge var de tillsammans?

      Det korta svaret är ja.

    Jag är glad eller ledsen, jag vet inte riktigt själv att inte jag är hennes mamma el. storasyster. Jag skulle vara SÅ ledsen att någon i min närhet låter sig behandlas så illa. Men det kan bero på att jag blivit det själv som så många andra tjejer som inte vill vara ”tjaffsiga”. Det är ju bra att hon skriver om det så att hon en dag då hon mår bättre kan gå tillbaka till sin blogg och se att det verkligen är sant. Man kan ha lite svårt att förstå hur illa det faktiskt var efter ett tag… tycker synd om Nicci. Ang. Marcelo så lär det nog inte dröja innan han byter ut Nicci mot någon annan som han kan leka med ett tag..

    Vi är nog ganska många som träffat den här typen av killar. .dock blir man lite mer förnuftigare med åren och inser lättare vad som som är nåt att satsa på.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.